Tung , tung morgon

Lördag morgon. Har i tankarna återigen varit på Södersjukhuset och där har du dött om och om och om igen. Älskade Micke, jag saknar dig så. En stund som denna efter den natt som varit kan jag inte förstå att det överhuvudtaget går att klä på sig och klara av dagen. Men det går, på något sätt går det. Men i allt, allt , allt finns du och saknaden efter dig. Jag skulle kunna ge vad som helst för att en enda gång till få se dig och hålla om dig..en enda gång ..

Älskar dig oändligt.

 mamma, 2002-08-31 09:24:49

Sista gången som vi sågs

Micke, min älskling

Fredagkväll och allt är så hemskt. Nu på söndag är det ett år sen du dog men jag tycker det blir i natt. För det var fredagnatt den 31 augusti förra året som du mötte ditt öde, galningen med 30 cm lång kniv.

Tänk min älskling, tidigare på kvällen kom du förbi mig på jobbet. Du hade varit och tränat för första gången i den nya klubben och tyckte det kändes så jättebra. På vägen hem ringde du och undrade om jag ville ha "taxiservice" men jag hade lite kvar att göra så du kom på en snabbfika.

Vi hade en bra stund. Du var så glad och så fin! Åh, Micke ditt leende, att jag aldrig får se det mer! Ditt sätt att kasta huvudet bakåt lite när du skrattade, aldrig det mer heller! Din adjökram, varm och stark och pussen på kinden som jag alltid fick ( ibland tilltjatad, men ändå..)och ditt, hejdå, morsan -vi ses. Men det gjorde vi inte ... Inte som vi hade tänkt oss. Nästa gång jag såg dig låg du död på Södersjukhuset. fortfarande varm, fortfarande doftande av din favoritdoft - Number one.

Micke, jag kan inte förstå att det här året har kunnat gå utan dig. Det har ju gjort så ont hela tiden, varje dag, varje natt, jämt. Att sen tänka sig ännu ett år utan dig det går bara inte. Det får bli som hitintills, en liten stund i taget, bara en liten stund och så nästa..

Och du, muggen som du drack ur där hos mig på jobbet, den har aldrig någon fått använda. Längst uppe på hyllan står den med din sked i. Som påminnelse om den sista gången som vi sågs.

Älskar dig

Saknar dig

Väntar dig

 mamma, 2002-08-30 20:53:23

Marianne

Marianne.

Jag tänker på dig och din familj.

Vilket hån!! 10 år! Jag kan inte förstå att ett människoliv inte är mera värt.

Våra söner, är inte deras liv mer värt? ag får ångest bara jag ser och hör hur det döms ute i landet.

De personer som har dömt vara söner till döden, ska sitta inne på livstid, då menar jag livstid. Deras

tid som dom har kvar att leva.

Inom lås och bom. För alltid.

Vi är ju livstidsdömda!

Jag är med dig den 1 september.

Kram Lisbeth Nyholm

 Lisbeth Nyholm, Noraström, 2002-08-29 20:05:40

Skönt.

Hej. Sitter på jobbet och tänker på allt som har hänt och på hur lite ett liv verkar värt för vissa.

Kommer man ifrån samma planet som de här människorna eller har samhället förvridit dem så pass att de inte är människor som är kapabla till medkänsla i över huvudtaget. Jag vet inte jag, men det känns ju skönt att det markeras för andra att det är fel att begå en sådan handling. Även om inte den här slyngeln är kapabel att förstå vilket lidande han åsamkat alla, och speciellt er, familjen.

Så nu går mina tankar mycket till er, och jag hoppas att ni orkar med tillvaron, men jag förstår att det inte kan vara lätt.

Kram på er.

 Martin Andreasson, Vallentuna, 2002-08-29 10:16:29

Tänker på er

Varma kramar...

Christina, 2002-08-28 10:20:13

Livstid

Nu är Markus , din mördare, dömd.

Nu vet vi hur det blir för honom - om inte försvaret överklagar.

Tio år fick han, ute om åtta skulle jag tro.

Fortfarande ung med hela framtiden framför sig.

Men vi då, vi som blev kvar?

Kvar utan dig.

Vi var de som fick livstid.

Livstids sorg efter dig

 mamma, 2002-08-28 08:09:03

Nu är det över!

Det första året och rättegången. Ingenting kommer att bli som före, men livet kommer så sakta att återvända trots allt.

Ni kommer inte att glömma honom, men ni kommer ändå att vänja er. Han kommer aldrig att bli äldre, men det kommer ni.

Låt nu inte Mickes mördare ta ifrån er ännu mera, "bjud" inte honom på det!!!

Kramar från Eva som har varit med om samma sak

 Eva Bäcklinder, Karlskoga, 2002-08-27 22:52:22

*kram*

Tenker på er alle sammen!!

 skruttis, Oslo, 2002-08-27 20:35:00

MARIANNE

Var rädd om dig jag tänker på dig hela tiden. Livstids fängelse eller döden hade varit bättre dom. Jätte mycket kramar från mig.

 LILIAN, 2002-08-27 20:33:42

Tingsrättens dom mot mördaren

I dag fick vi beskedet, att mördaren har blivit dömd för MORD och 10 års fängelse....

 Lillebror, Vallentuna, 2002-08-27 14:22:51

En liten blå blomma

Kära Marianne

Jag vet vad du menar med nedräkningen, för mig blev den inte lättare år två inte för min dotter heller. Det fattas alltid ett barn/eller bror. .Jag skriver här för jag vet inte hur mycket du orkar läsa. Så du säkert ser att jag är här osynlig men ändå närvarande.

Tusen varma kramar till dig

Lisbeth

Lisbeth, Markaryd, 2002-08-26 08:24:32

Sista fikat hos dig

Micke, min älskling

Den här veckan är så fullstädigt vidrigt hemsk. Varje dag tänker jag, nu den här tiden förra året hände ... för sista gången. Jag får nästan panik av sorg !

Förra söndan, på kvällen, var sista gången som jag fikade hos dig. Sista gången du ringde och frågade om jag kunde komma över.

Du var rätt så ledsen och funderade över mycket, över ditt liv, dina framtidsdrömmar som du tyckte att du hade väntat så länge på. Aldrig att jag glömmer det du sa den kvällen: När jag möter kvinnan som ska bli min, visst ska jag väl älska henne lika mycket som jag älskar dig? Åh, Micke ! Jag tror jag gråter mig sönder!

Samma kväll sa du också : Det är ju inte säkert att jag får familj, att jag får barn. Micke det fick du inte..

Men ändå, jag hoppas att du hade drömmen om det kvar ända in till ditt sista andetag. För du ville det så mycket, längtade så mycket..

 mamma, 2002-08-25 17:02:00

Storasysters födelsedag utan dig

Micke, min älskling

Idag fyller storasyster år. Den första utan dig.

Än en gång en plågsam påminnelse om hur våra liv förändrats. Hur tomt, hur sorgset, hur tungt!

Jag undrar om din mördare någon gång kommer

att förstå hur mycket han ödelade med sin kniv.

Ditt liv, din framtid, dina drömmar, ditt hopp.

Våra liv, vår glädje, vår helhet.

Idag för ett år sen var det din sista lördag i livet. Nu börjar nedräkningen till årsdagen av din död.

Åh, Micke det är nästan så att jag inte orkar.

Men, för de andra, en stund, en liten, liten, stund i taget..

Älskar dig

Saknar dig

Väntar dig

 mamma, 2002-08-24 11:14:36

Ett år sedan

Micke, idag är det precis ett år sedan du och jag var i Täby centrum och handlade födelsedagspresent till Anna-Maria.

Den sista presenten som vi handlade, du och jag.

Vi hade roligt tillsammans när vi gick och funderade över vad Anna-Maria behövde och vad hon skulle bli gladast över. Jag minns att jag bjöd dig på min favoritglass, du tycke också den var god.

Det var inte sista gången vi sågs du och jag men det var sista gången vi hittade på något, bara vi.

Nu ett år senare sitter jag här och minns vår stund, som jag nu i efterhand värdesätter så högt, och det gör ONT i hela mig. Att sitta här och BARA kunna minnas dig, NEJ, det vill jag inte.

Jag vill att du ska vara HÄR, vi ska åka till Täby igen och åter välja en present åt Anna-Maria. Jag skulle bjuda dig på glass igen.

I stället väntar oss en födelsedag utan paket och tårta, så som alla födelsedagar för oss i familjen har varit sedan du dog. Tanken på att fira någon när du inte är med finns bara inte. Förutom syskonbarnen förstås, de försöker vi fira så gott vi kan, det måste vi.

Jag har sagt det så många gånger förut men vill säga dig igen.

MICKE, DU FATTAS OSS I ALLT!!!

 Lillasyster, 2002-08-23 21:06:42

Mera saknad

Micke, min älskling

I dag är det en sån där dag när det är så oerhört svårt att gå upp, klä på sig, möta den nya dagen.

En ny dag utan dig.

Jag tänker så mycket på vad du gjorde den här tiden

förra året och för varje dag närmar sig dödsdagen.

Din dödsdag, din dödsstund som jag upplever om och om och om igen.

Den här dagen förra året hade du semester. Och du hade åtta dagar kvar att leva..

Älskar dig så

Saknar dig så

mamma, 2002-08-23 10:35:45

Saknad

Jag saknar dig så oändligt mycket älskade storebror!!!

Lillasyster, 2002-08-21 22:35:39

Dina gardiner kom aldrig upp

Åh, Micke!

När jag skriver det här rinner tårarna och hjärtat värker och jag saknar dig så jag blir alldeles ifrån mig!

Jag plockade lite i ett skåp här ikväll och då såg jag dina gardiner. Du vet de där som du skulle ha i köket. Jag hade sytt ihop två korta till en längre och har aldrig varit duktig på sånt men du tyckte det fick vara ok. Du älskade att retas med mig!åh, vad jag saknar det!

På torsdagkväll den 30 augusti var du här på den vanliga äggmackan efter träningen och då hade jag äntligen fått de klara. Så jag undrade om du skulle ta med dem.Det är ingen brådska, mamma. Du kan komma på en fika i helgen så hänger vi upp dem.

Men Micke, när helgen kom var du död, mördad. Gardinerna kom aldrig upp. Nu tar jag dem mot kinden och gråter och gråter och längtar efter dig.

 mamma, 2002-08-20 21:23:25

Till familjen Valladolid

Mina tankar går till er nu under rättegången. Det har varit och är en sådan enorm tröst att skriva till Anna-Maria. Kanske har det varit det faktum att ni på samma sätt som vi var fyra syskon, och dessutom samma konstellation, två flickor och två pojkar. Att veta att ni förstår mer än väl hur kolossalt mycket en endaste person kan fattas. Att trots att man var ”så många” känna till att varje person i denna enhet är helt unik och fullständigt oersättlig. Och att när man mist en så blir ingenting mer som det någonsin var.

Trots att det inte är någon lindring i sorgen hoppas jag verkligen att gärningsmannen får ett sådant straff att han aldrig någonsin kommer glömma vad det är han har gjort.

Kramar Lidia

 Lidia, Solna, 2002-08-19 22:34:31

Micke!

Jeg har flyttet til Norge igjen,og akkurat idag tenker jeg på når du og jeg snakket i telefon om at vi skulle møtes når jeg hentet gutten min.Du snakket om at du ville ta med meg til Hellas.Åhh..det gør så vondt i mit hjerte...hvorfor kan ikke du komme tilbake..Jeg elsker deg!Klem til alle sammen!

 Skruttis, Oslo, 2002-08-19 18:07:37

30585600 sekunder sedan

354 dagar sedan,

8496 timmar sedan,

509760 minuter sedan

30585600 sekunder sedan

jag såg dig i livet för sista gången..

Vi var uppe hos pappa,

som vanligt hade man bråttom..

..till vad undrar jag?

Du kom precis strax innan jag skulle gå..

Vi pratade om Flyguppvisningen som skulle vara till helgen..

Du hade ingen lust att gå, och du skämtade och sade att du bara var intresserad att gå ifall de släppte napalmbomber från planen..

Jag minns att du inte verkade så glad..

Men inte frågade jag hur det var med dig...

istället åkte jag hem...

för att aldrig mer få se dig, vid liv...

 brorsan, 2002-08-18 21:52:37

Så tomt utan dig

Micke, min älskling.

I dag, dagen efter rättegången är vi så utmattade allesammans. Du fattas oss så oerhört. Det finns bara inga ord tillräckligt starka för det vi känner, för det vi saknar.

Vi bestämde oss för att samlas här hos mig . äta lite och ja, du vet.. Men när det kom till dukningen gick det bara inte. Det fanns inte den minsta möjlighet att du inte skulle vara med. Så vi satte oss ute på gräsmattan istället och det var första gången i år som vi var ute tillsammans.

Jag upptäckte att det blivit spindelväv på min utemöbel. Det säger en del om hur den här sommaren har varit, Micke. Ändå. på något sätt har vi klarat den hitintills. Men att tänka sig att det ska komma en sommar till utan dig är helt omöjligt.

Vi försöker nu stycka av tiden i små delar för att orka. Nu tar vi dagarna fram till storasysters födelsedag. Som hon inte orkar fira men som minner om att det var sista gången förra året som vi alla var tillsammans - då hade du sju dagar kvar att leva..

Sen försöker vi ta oss fram till den 27.e då domen faller. Sen orkar vi inte tänka på mer. För varje stund, varje andetag utan dig är så smärtsam.

Micke, det är så tomt utan dig!

 mm, 2002-08-17 21:06:07

Idag

satt han där mittemot oss under rättegången. En kort patetiskt kille som inte vågade se oss i ögonen. Den obetydliga fjanten är det han som dödat min bror, förstört våra liv? Och utan anledning. Så otroligt meningslöst.

Tack till våra och Mickes vänner som kom till rättegången. Det var skönt för oss att ha er där, känna ert stöd och se att det är fler än vi som sörjer.

Gärningsmannen hade också många i rättssalen, släkt och kompisar. Utan er närvaro hade deras blivit för tung att stå ut med.

Domen blir klar tis. 27:e aug. Återigen väntar vi på något./ Anna-Maria Valladolid

 2002-08-16 22:13:20

Rättegång

Marianne!

Mina tankar har varit hos er.

MVH Lisbeth Nyholm

 Noraström, 2002-08-16 18:55:39

Saknad av en fin kille.

Jag har varit inne och läst i gästboken om vad alla andra har skrivit men inte vetat vad, eller hur man kan sammanfatta åren, minnena och tankarna om dig Micke. Saknar dig!!! Vill att tiden skall skruvas tillbaka och att det här aldrig hade hänt. Kommer aldrig att glömma dig och vår tid tillsammans. Tänker på din familj sänder många kramar till er.

 C.L., V tuna., 2002-08-16 10:11:40

hej micke

saknar din humor...ditt humör...din värme....din charmiga kaxighet...våra diskussioner om 2:a världskriget...vårat snack om damer..ditt snack överhuvudtaget..på något underligt sätt känns det som du fortfarande har semester.....kom tillbaka

 Anders, Danderyd, 2002-08-15 23:10:16

Till familjen Valladolid!

Lycka till i morgon! Tänker på er.

Kramar från Annica

 Annica, Vallentuna, 2002-08-15 18:46:16

De kommer från öst, de kommer från väst..

Micke.

Imorgon är det rättegången. Dina kompisar har hört av sig. De kommer, sätter sig på nattåg eller tar semesterdagar eller tar sig dit på det sätt de kan. Som en av dem sa: Jag kunde inte skydda Micke från att bli dödad men det här kan jag i alla fall göra för honom och för hans familj.

De ställer upp för dig precis som du alltid gjorde för dem. Men Micke, vilket hemskt sätt och ställe att mötas på!

 mamma, 2002-08-15 15:11:33

Marianne

Lycka till imorgon jag ska tänka på dig av hela mitt hjärta, många kramar från mig.

 LILIAN, 2002-08-15 08:35:26

En främling tittar in...

Hej på er!

En nätvän till mig förlorade sin nyfödda son i april och jag tittade in på hennes hemsida. Därifrån följde jag länken från gästboken till er sida. Den är väldigt fin, och jag berördes djupt. Jag beklagar sorgen! (Usch vad jag hatar det uttrycket, det låter så stelt och tomt när det i själva verket handlar om så oerhört starka känslor).

Jag önskar så att den här familjetragedin aldrig hänt er, men eftersom den önskan inte kan bli mer än en önskan, så önskar jag att ni får ett lyckligt liv ändå trots er saknad efter Micke.

(((Kram))) från Kriss

 Kriss, Upplands Bro, 2002-08-14 00:58:00

Saknad

Hej Marianne jag förstår precis vad Du talar om. Saknad och påminnelse i dag var jag i sporthallen och skulle hämta västar som skulle tvättas det första jag ser när jag öppnar dörren till skåpet är Lars innebandyskor. Där stod jag med dem i händerna och storgrät. Tänkte ta hem dem men sen kom tanken är skorna kvar kanske han fortfarande är hos innebandykillarna. Ska livet bli så här i fortsättningen lyckas man ta sig upp en bit så helt plötsligt åker man ner igen. Hälsningar Birgitta

 Birgitta, Öland, 2002-08-13 15:27:17

Saknar dig så !

Micke.

Saknaden efter dig blir bara värre och värre och värre. Du fattas i allt, i allt.

Varje dag tänker jag på vad du gjorde den här tiden förra året. Varje dag längtar jag efter att få krama dig, prata med dig, känna din doft, se ditt leende.

Micke, min älskling. Du som var så familjekär, du som hade så många planer för framtiden. Att du skulle behöva skiljas från oss och vi från dig.

Älskar dig så, saknar dig så

 mamma, 2002-08-13 06:58:50

Rättegång

Marianne!

Jag vet vad du går igenom, när det gäller rättegång

Tingsrätten orkade jag inte bevista orkade inte se den som mördade min älskade Robert, men domen blev överklagad och kom upp i Hovrätten och då kände jag att gör jag inget nu får jag ångra det.

Min man gick upp i vittnesbåset och talade om hur snäll och fin Robert var att han inte tyckte om våld att han älskade alla människor oavsett vilken hudfärg dom bar han såg människan bakom.

Mohammed som mördade Robert med 36 hugg stick och mördade Roberts flickvän med 6 hugg fick endast 10 års fängelse vi hade yrkat på livstid.

Jag var alldeles matt när jag såg denna man som så brutalt mördade min son jag tror aldrig att jag hatat någon så fruktansvärt hade det inte suttit poliser där tror jag att jag sprungit fram och huggit denna man lika många gånger som han högg Robert,

Jag vet känslan av maktlöshet och alla berättelser och vittnen allt skalas av man skulle vilja sätta munkavle på försvararen men man vet ju att det är hans jobb.

Tänker på dej

 Ann-Britt, Tjörn, 2002-08-12 07:37:30

Ny dag utan dig

Ny dag, ny vecka utan dig

Och saknaden är obeskrivlig

Älskar dig, älskar dig, älskar dig!

 mamma, 2002-08-12 06:04:34

Micke, ingenting stämmer

Ingenting stämmer. Ingenting är helt. Allt omkring är i spillror, som ett krossat glas med tusen och åter tusen skärvor Försöker jag plocka upp någon är den vass och gör ont. Så den faller igen och igen och igen..

Ingenting stämmer. Hur kan det vara rättegång nu på fredag när det just varit din dödsstund på Södersjukhuset? I dag som alla lördagar 08.45. Om och om och om igen..

Ingenting stämmer. Hur kan det snart vara ett år sen du dog fast jag fortfarande väntar dig hem? Igen och igen och igen..

 mamma, 2002-08-10 09:58:33

Rättegången

är vad vi vet öppen för alla.

Hälsningar Anna-Maria Valladolid

 2002-08-10 00:08:25

Rättegången

Är det en öppen rättegång, eller lyckta dörrar?

 Jimmy, Sthlm, 2002-08-09 23:27:06

Rättegången

På fredag den 16/8 hålls rättegången. Kl. 09:30 i Rådhuset (på Scheelegatan).

 Thomas, 2002-08-08 19:56:38

Till familjen Valladolid.

Jag ville bara säga hej, jag tänker på er, mvh Dariusz

 Dariusz, Vallentuna, 2002-08-08 05:07:32

Flytt med 24 dagar kvar att leva

Micke, min älskling

Nu flyttar storasyster. Nu bärs det kartonger och möbler. Nu målas det och görs i ordning.

Och du är inte med! Vi saknar dig så oändligt !

Förra året just den här tiden höll du på installera dig i din nya lägenhet. När jag ser ett rum målas gult hos storasyster så tänker jag på ditt kök som var gult. När jag ser det fina trägolvet som ska läggas in så tänker jag på de golv du planerade för.

När jag ser flyttkartongerna tänker jag på allt du packade upp hos dig och var så glad över och hur vi sen fick packa ned allt igen, dina saker, dina drömmar, ditt liv.

Micke, älskling, älskling Den här tiden, förra året, hade du 24 dagar kvar att leva. När din namnskylt kom upp var du redan död..

 mamma, 2002-08-07 11:33:16

Tankar till Micke

Micke, det här är tankar som kom när jag var sjuk häromdan och din närvaro fanns i rummet.

Du kan inte hindra mig från att falla

Du kan inte hjälpa mig upp om jag fallit

Men faller jag riktigt långt då tar du emot mig

 Lillasyster, 2002-08-06 08:39:50

Sjuka av sorg

Micke, min älskling

Här hemma har verkligen det gamla talesättet "sjuk av sorg " besannats. Våra sjukdomar avlöser varandra. Alltid är den nån av oss som har feber eller ont i halsen eller ont i lederna ( jag är säker på att varenda cell, varenda muskel, är fylld av gråt ) Sommardagarna går som i en dimma. Nästan inget av det vi gjorde förra året och alla år innan har vi gjort. badat, suttit ute och myst, kopplat av, samlat krafter, varit tillsammans ...

Jag fattar bara inte varifrån vi ska ta krafterna till det som kommer, rättegången i slutet av den här månaden, din dödsdag den första september och sen en ny höst, en ny vinter, en ny vår, en ny sommar utan dig. Hur ska vi kunna klara det min älskling? Vi som är alldeles sjuka av sorg.

 mamma, 2002-08-06 07:50:43

VÄNNER

Tar bara 1 minut.....

*De sägs att det bara tar en minut att hitta en speciell person,

*en timme att uppskatta dem,

*en dag för att älska dem,

*men det tar ett helt liv att glömma dem.

Kram Annica

 Annica, Vallentuna, 2002-08-05 20:26:09

Marianne

Läste just att du skrev du ringde Mickes mobil tänkt det har jag gjort många gånger, tänk ändå om Anders svarar och allt är som vanligt. Har också ringt hans jobb och bett få prata med honom, ja man är bra lustig. Jag är så glad att du känner som jag, skriver ofta som jag det stärker mig att du står på min nivå när det handlar om saknaden efter grabbarna. 1000 kramar från mig

 LILIAN, 2002-08-05 10:16:50

Återkommer så snart jag kan..

Micke min älskade son.

Ringde just på din mobil - för att få höra din röst

- för att få låtsas en stund, bara en liten stund..

Du säger att om jag lämnar ett meddelande så återkommer du så snart du kan.

Kan du det?

Dröjer det länge?

 mamma, 2002-08-02 19:29:33

Marianne

Tack för mail jag fått sedan länge.

Har haft bekymmer med datorn.

Hoppas innerligt att det kanske i alla fall lindrar er smärta något lite, nu när mördaren är gripen.

Jag förstår precis hur ni känner.

Vår "mördare" är tyvärr inte gripen.

På måndag den 5 aug. är det 2 år sedan.

Jag är väldigt upp och ner nu kan jag ärligt säga.

Sköt om er alla.

Kram från Lisbeth Nyholm

 Lisbeth Nyholm, Noraström, 2002-08-02 13:26:06

11 månader

Elva fruktansvärda månader utan dig.

Jag förstår inte hur vi klarat det och ännu värre ska uthärda alla dagar,månader,år som väntar

Saknar dig så

Älskar dig så

 mamma, 2002-08-01 08:48:10