Allt som i en dimma

Dagarna kommer

nätterna går

allt som i en dimma

Sommar nu sägs det

nyss var det vår

allt som i en dimma

Frukten den faller

till marken helt dovt

allt som i en dimma

Från trädet som aldrig

blommat har gjort

allt som i en dimma

Fåglar de flyger

stumt utan sång

allt som i en dimma

Graven din minner

om livet en gång

allt som i en dimma

 mamma, 2002-07-31 12:18:21

*kram*

Älskade Micke nu är det ett år sedan vi hade det där djupa samtalet som jag aldrig kommer att glömma.Det är såååå trist att vi aldrig fick tid tillsammans.Tänker på dig och din familj varje dag *kram*

 Skruttis, 2002-07-31 10:50:11

Till familjen Valladolid

Vill bara ge er en jätte kram, och säga att jag tänker på er.

*****KRAM*****KRAM*****KRAM*****KRAM*****KRAM*****KRAM*

 Annica, Vallentuna, 2002-07-30 21:47:13

Marianne.

Jag tror inte våra pojkar har gått miste om något utan har det mycket bättre där de är. Livet är inte bara glädje har ju vi blivit smärtsamt medvetna om. Jag har alltid skämtat och sagt att bredvid där jag bor finns det massor med människor utan bekymmer. Jag bor nämligen bredvid Norra Kyrkogården. Inte hade jag räknat med att ha Andreas där i en grav synlig från mina fönster.

Jag är fullt övertygade om att våra pojkar har det bättre, men vi har blivit fråntagen mycket. Inte bara kramar och att få prata med dem utan även att på avstånd se deras liv utvecklas. Vi får aldrig se dem möta den stora kärleken, få barn och annat som brukar höra livet till. Jag har alltid ”med mig Andreas” när jag är ute och reser eller upplever något annat nytt och tänker att ”det här fick aldrig Andreas se/uppleva”. Men som sagt livet är inte bara glädje utan vi slipper också se dem bli sjuka, gå igenom en jobbig skilsmässa osv.

När jag åkte hem från sjukhuset efter det ofattbara att Andreas helt oväntat dött så fick jag en känsla av att han blivit förskonad från något. Helt absurd tanke eftersom han hade ett mycket bra liv med fast arbete, bostad och inga fysiska eller sociala problem. Den tanken har hjälpt mig många gånger och efter 1½ år fick en berättelse mig att förstå att den tanken som burit mig var en gåva från Gud.

Ni har en fruktansvärd tid framför er eftersom veckorna före årsdagen brukar vara jättejobbiga. Extra synd om er som måste genomlida detta med rättegång. Jag ska tänka på er och be för er.

 Gunilla Eld, Solna, 2002-07-29 11:16:14

Framtid så kort

Micke, min älskling

Det känns så fruktansvärt orättvist att du inte fick uppleva det som var så nära. att du inte fick se dina drömmar infrias. Att du blev berövad din framtid, ditt liv..

Många år till du trodde dig få

men älskade Micke det blev inte så

Älska och älskas du ville så hett

om närhet och ömhet du så ofta bett

Leva och växa med målet så klart

så var din plan helt uppenbart

När tiden är mogen, när stunden blir min

då uppfylls planen, då slår drömmen in

sa du så ofta, så starkt och så tyggt

Orkar att vänta på grunden jag byggt

Grunden av tankar, av kärlek och bön

kommer att ge mig min slutliga lön

Vad det kan bli går inte att se

om det får jag vänta, om det får jag be

Men kärlek och framtid, allt det som du drömt

nu borta med vinden, nu borta och glömt

Målet och planen, allt framför dig

nu gömda bland molnen, nu dolda för mig

Allt skulle du hinna, allt skulle du få

men älskade Micke, det blev inte så

 mamma, 2002-07-28 08:02:03

Kram

Tänker på er, Mickes familj!! Kramar från Joakims mamma Karin

 Nyköping, 2002-07-27 11:26:42

Styrkekram

Marianne med familj

Jag kan bara vara nära Er i tanken men tro mig jag hoppas Ni klarar även detta.Tusen kramar

Lisbeth Rodneys mamma

 Lisbeth, Markaryd, 2002-07-26 21:26:10

Kniven

Nu har jag sett kniven...

den där kniven du fick i magen...

2 gånger...och djupt, så djupt att skadorna inte gick att reparera..

Jag har sett dina blodiga tröjor...

När du satt där på huk på Tonic bar fick du också blod på dina händer..

förmodligen försökte du få det att sluta blöda...

Jag har också sett din mördare...

Vet om hans namn och adress...

FAN BRORSAN...hjälp mig, hur fan klarar man det här?

 Lillebror, 2002-07-26 00:58:51

Marianne

Tröstekramar till dig och de dina. Ni är i mina tankar varje dag.

 Irre, 2002-07-25 21:41:18

Allt är som i en dimma

Har just läst vad storasyster skrivit om dina sista timmar. Mitt hjärta brister. För henne och för dig.

Allt är som i en dimma.

Vet att lillebror just nu läser obduktionsrapporten. Mitt hjärta blöder. För honom och för dig.

Allt är som i en dimma.

Har pratat med lillasyster som är så trött och ledsen. Mitt hjärta värker.För henne och för dig.

Allt är som i en dimma.

Åh, Micke!

Vad vi saknar dig!

Hur du fattas oss!

Allt är som i en dimma.

 mamma, 2002-07-25 15:33:23

Fin sida!

Hej !

Jag vill bara säga att Ni gjort en fantastiskt fin sida till minne av Micke.

Jag har aldrig träffat honom, men jag har följt med i tv och tidningar och noterat hur Ni kämpat och lidit. Beundrar Er ! Kämpa på !

//Micke, 28, Sthlm.

 Micke, Norsborg, 2002-07-25 10:09:26

Marianne

Styrkekramar till dej och din familj.

 Lotta, Önnestad, 2002-07-24 22:26:24

Till familjen Valladolid

Läste några rader som jag tyckte sa allt:

"Man kan vänja sig med det mesta, men inte med det oväntade"

Så oväntat, så grymt, så förfärligt-får inte finnas -går inte att vänja sig vid.

Ni är i mina tankar varje dag.

Kramar till Er alla!

 Anna, Norrtälje, 2002-07-24 21:56:27

Läste ”Dina sista timmar”

vilket fick mig att minnas och gråta. Den obeskrivligt fasansfulla stund då man får veta att det som bara inte får, det som bara inte kan hända faktiskt har hänt. Den skärande smärtan, insikten att ingenting mer kan bli som det ha varit.

Jag har förstått att snart börjar rättegången och vill därför skicka er lite styrka. Den här dikten fick jag på ett kondoleanskort av en vän efter att min lillebror gått bort.

Fotspår

En natt hade jag en dröm. Jag drömde att jag gick längs en strand med Gud. På himlen trädde bilder av mitt liv fram. Jag såg på varje bild två par fotspår i sanden; ett par var mina och det andra paret var Guds.

När den sista bilden syntes såg jag tillbaka på fotspåren. Jag upptäckte då att många gånger under mitt liv fanns endast ett par fotspår. Jag såg också att detta var under de mest ensamma och svåra stunderna i mitt liv.

Detta bekymrade mig mycket och jag frågade Gud om detta. ”Gud, du sade att när jag en gång bestämde mig för att följa dig, att du skulle gå med mig hela vägen. Men jag ser att under de svåraste tiderna i mitt liv finns bara ett par fotspår. Jag förstår inte varför du lämnade mig när jag behövde dig som mest.”

Gud svarade: ”Mitt kära barn. Jag älskar dig och skulle aldrig lämna dig. Under tider av svårigheter och prövningar när du bara kan se ett par fotspår, då bar jag dig.”

 Lidia, 2002-07-24 12:52:13

Alla de hemska knivarna !

Micke.

När jag ser bilderna i dagens Aftonbladet, då vill jag kräkas, då vill jag slå sönder något, då vill jag inget mer!

Och så bredvid fotot av dig, vacker och leende med några månader kvar att leva...

 mamma, 2002-07-24 12:18:13

Den stora svarta pantern

Micke, älskade, älskade son.

Hos storasyster finns din svarta panter.Den som syskonbarnen gav dig och som nu är tillbaka hos dem igen. Bredvid din TV, bredvid foton av dig...

På din begravningsdag sa en av dina arbetskamrater att du ofta påminde om en panter, stor, muskulös, fylld av kraft. Men om man var snäll mot dig så förvandlades du till en spinnande liten kisse.

Du älskade att få och ge gosedjur.Mitt i allt det maskulina, styrketräningen, idrotten, allt ... så fanns där skörheten, behovet av närhet och ömhet

Hur kan någon döda den som tycker om mjuka gosedjur?

 mamma, 2002-07-24 07:57:52

Hittat

Jag hittade sidan via WWW.FEBE.NET

Hoppas allt är väl med er, trots allt ni går igenom!

 2002-07-23 20:01:52

Drömmar

Ännu en natt fylld av drömmar om dig. Drömmarna var intensiva och så verkliga.

I natt var det en sån natt att jag var tvungen att gå upp så fort jag vaknade till, fort, fort för att komma i från dem.

Efter en stund, när jag vaknat till och kunde skilja på dröm och verklighet, då vet jag inte vilket som är värst: drömmarna om dig på natten eller mardrömmen jag lever i på dagen i vetskap om att du är död?

 Lillasyster, 2002-07-23 07:02:37

Micke, idag var Mötet

Älskade Micke. I dag var Mötet inför rättegången som kommer om någon månad. Varken jag eller pappa orkade vara med och det kunde vi tillåta oss att slippa då dina syskon talar för dig i stället. De kämpar på så mycket, både med sitt eget och kanske också med det som jag och pappa skulle bära.

Nu ikväll, efter Mötet, kom de hit storasyster, lillebror och lillasyster. Vi satt eller låg i sofforna bland plädar och kuddar som så många gånger förr. På skänken bredvid lyste ljusen bredvid ditt foto. Vi pratade så mycket om dig, om livet och om döden. En stund kändes det som om du satt med i soffan, där i hörnan du vet med arnarna utbredda som du brukade. Lillebror och jag upptäckte att vi båda hade dragit upp benen för att ge dig plats. Åh, Micke älskling om det ändå vore så. Att du satt här med oss och aldrig lämnade oss mer.

Älskar dig.Saknar dig.

Oändligt.

 mamma, 2002-07-22 23:23:31

MARIANNE

Var rädd om dig massor av kramisar från mig

 LILIAN, 2002-07-22 21:59:15

Marianne

Många tröstekramar från mig, känner så väl igen de där dagarna när det känns värre än vanligt. Trodde aldrig att det skulle göra så ont att sakna någon. Men det är väl som de raderna vi hade i Lars dödsannons.

Priset av att leva är att dö.

Priset av att älska är att sörja.

Birgitta Carlén Öland, 2002-07-22 13:52:45

I dag är det en sån där dag..

Micke, älskade son. Alla dagar utan dig är så svåra men en del, som idag, är nästan inte att uthärda. Jag längtar så otroligt efter dig. Skulle ge vad som helst för att få se dig, höra dig, vara med dig. Ja, idag är det en svår dag..

Hoppas att du inte känner något av det här.Att du bara är glad och fri.Att du ser sammanhanget i det för mig helt oförklarliga. Kanske är det så att plågan här hos mig och de dina bara är ett fragment av en okänd helhet. Inte vet jag. Bara att idag är det än sån där dag..

 mamma, 2002-07-21 18:51:15

Citat från ?

"Det sägs att födelsen är en smärtsam händelse, livet mycket värre, det sägs att livets menig är att leva så bra man kan, belöningen är dagen då man dör, för det är en händelse som drabbar oss alla, rik som fattig, den är jämlik även om händelsen är olika, det sägs att döden är det vackraste av livet, då sker det som man utan har vetat om det, levt för, då inträffar döden, där vi alla möts igen och kärleken och lyckan är förevig."

Anna-Maria, 2002-07-19 21:23:40

En blomma , ett ljus

Nu ska jag gå och köpa den största och mest färsgstarka blomma jag kan hitta.Den ska till din grav och lysa över hela kyrkogården och ändå upp till himlen och berätta för dig, om du inte redan vet, att han som tog ditt liv blev åtalad för mord. Men in till häktet ska inget ljus komma. Han som sitter där han kan få känna av det mörker han täckte oss alla med den natten han släckte ditt liv och samtidigt med det din framtid,vårt hopp, vårt ljus.

 mamma, 2002-07-19 12:01:20

Idag

lämnade åklagaren in stämningen mot gärningsmannen. Brottsrubriceringen är mord. Rättegång hålls antagligen i slutet av augusti.

/ Anna-Maria Valladolid

 2002-07-19 11:31:24

Kan inte sova

Micke. jag kan inte sova inatt.

Längtar så mycket efter dig och oroar mig för hur det ska bli imorgom och sen och sen..

Åh, om jag bara fick prata med dig på riktigt, bara en enda gång till. Krama dig, känna din doft, din värme,bara en enda gång..

 mamma, 2002-07-19 01:20:30

krraaamar...

Man håller sitt barns hand en kort stund men dess hjärta för alltid. Många varma kramar från en annan ängla mamma.

 carina, värnamo, 2002-07-18 23:19:05

Hälsning

Gick in och läste på denna fina sidan om er Micke, skickar massor av styrke kramar till er.

 Ingrid, Göteborg, 2002-07-18 10:22:51

VYYYS!

Micke.

Blommorna som Martin lämnat lyser vid din grav.På kortet som han skrev finns ditt VYYYS! Och då , med tårarna rinnande, tänker jag på vad prästen sa när du begravdes.Att vi behöver samla minnen som barnen samlar sina bytesmärken. VYYYS! lämnade Martin till vårt minnesalbum. Skruttis och många andra har lämnat andra minnen.Alla sparar vi, alla vårdar vi.För dig och för oss.

Älskade Micke,Hur jag saknar dig!

 mamma, 2002-07-18 07:47:49

*Älskade Micke*

Nu Micke är det sommar igen och det får mig att minnas den stunden då du och jag möttes i Tranås i all hast. Stunden då jorden snurrade ett extra varv.Tänker på alla gånger då du ringde till mig när du låg på stranden och sa att "det är härligt att leva"...guuud vad jag saknade dig då 30 mil bort...idag finns det inga mil eller upptagna stunder...jag får aldrig mer se dig kära..men du finns blott i mina tankar..kärleksfulla kramar till din familj Micke!!

 Skruttis, 2002-07-17 10:51:52

Styrkekram

Marianne med familj

en styrke kram från mig

Lisbeth,Rodneys mamma

 Lisbeth, Markaryd, 2002-07-17 00:22:37

Minnen

Tänker mycket på er och speciellt denna vecka då allt ska upp till ytan igen. Tänker även på förra sommaren då jag träffade Micke på Tranåslägret när jag hälsade på Anna-Maria. Han var glad o kaxig precis som när jag träffat honom tidigare i olika sammanhang. Minns även hans omtanke om lägerbarnen och hur omtyckt han var, speciellt av tjejerna. Både deltagare och medhjälpare. Förmodligen är han lika populär fortfarande, var han nu är.

 Glenn, Motala, 2002-07-16 20:53:53

Marianne

Önskar så att jag hade lite power som jag kunde sända till er nu men min är totalt slut. Jag tänker på er och vill sända en lycko spark. 1000 kramar från mig

ILIAN, 2002-07-16 19:15:14

Storebror

Micke, saknaden och tomheten efter dig tar ibland över allt. Jag kan inte andas och får panik när jag tänker på att DU, min starka, snygga, kaxiga, roliga och väldigt snälla storebror inte kommer tillbaka till oss igen.

Jag vet att vi någon gång, någonstans kommer mötas igen. Det känns bara väldigt svårt att tänka att jag måste leva ett helt liv utan dig tills den stunden.

Men till dess så finns du i mitt hjärta och tankar, ALLTID, ALLTID!!!

 Lillasyster, 2002-07-15 23:08:57

Varje dag

- vid något tillfälle - vandrar mina tankar till er allihopa, Mickes föräldrar och syskon (och särskilt till dig Anna-Maria, min kära vän). I den oändliga glädjen över att själv ha fött ett barn finns ju, så nära inpå, tanken på möjligheten av förlust. Och den tanken är förstås outhärdlig! Men med den så förstår man kanske - i någon liten-liten-liten mån - var ni är någonstans nu, i er ofattbara sorg och saknad. Det blir som en slags tröst, då, att titta in här på Mickes minnessida. För att se om någonting har hänt, för att höra efter hur ni har det.

Micke finns ju kvar i minnet hos så många människor, många fler än bara de som stod närmast intill. Jag tänker ibland på den sista gången jag träffade honom. Vi satt hemma i Anna-Marias kök; jag var höggravid och orörlig i sommarvärmen, Micke hade tagit med sig lilla Mikael till gymmet för första gången, och de var så glada och stojjiga båda två när de kom tillbaka efter det äventyret. Jag minns att vi pratade om flytt och lägenhetsköp, för det höll vi på med båda två just då. Det var en riktigt fin dag - och det är ett fint minne som jag bär med mig.

Kramar till er allihopa

 Maria Bjernevi, Stockholm, 2002-07-15 22:44:42

Det sägs att det är sommar

Micke, älskade son.

Nu har jag och de dina reservdunken på. Hoppas att energin räcker ett tag till. Vi är så trötta nu, så totalt utmattade.

Och samtidigt sägs det att det är sommar.

I dag fyller din systerson sju år. Den första utan dig,

Vi försöker så gott vi kan men ute som förr om åren sitter vi inte. Paketet som vi samlat ihop får bli utan namn för att utelämna ditt känns bara för svårt. Ser jag sen därifrån ut genom fönstret så finns vägen och bakom den kyrkan och där din grav.

Och det sägs att det är sommar.

Så kommer tisdagen och då blir Mötet när vi får veta vem som mördade dig och hur det gick till. Att igen och igen och igen gå igenom dina sista timmar. Då börjar resan genom mörka tunneln. Då får vi veta det några av oss inte vill veta, då får vi bära det som måste bäras ( och vi som är så tyngda redan ) för nu finns inte längre någon möjlighet att komma undan.

Och det sägs att det är sommar

Så kommer onsdagen och då fyller vår gammelfarbror 80 år. Den som han så länge planerat för hemma hos mig. Av dig brukade han önska sig musik. Nu blir det inte så. Inget hemma hos mig och inget från dig.

Och det sägs att det är sommar

Om torsdan vet vi ännu inget. Kanske det är sommar den dagen också

Så kommer fredagen och då väntar vi åtalet och tidningarna och att gå igenom om och om igen hur det var, vad du kände, Och om och om igen försöka förstå att det här är på riktigt.Att du är död.

Och det sägs att det är sommar

 mamma, 2002-07-15 08:53:53

Micke

Älskar dig

Saknar dig

Väntar dig

 mamma, 2002-07-14 22:00:53

saknad

detta ordet vet man ju (tyvärr) numera vad det innehåller...

lite sympati och några cyberkramar till er från en "vimilare"

mvh

Marita H-W

 MHW, Varberg, 2002-07-14 18:17:33

Storebror

Jag älskar dig så, Micke!

 Lillasyster, 2002-07-13 23:40:35

Stilla, sakta stilla

Stilla, sakta stilla

går dagen mot sitt slut

vilande i skuggan

där värmen falnat ut

Stilla, sakta stilla

sitter jag hos dig

hukande vid graven

nog hittar du väl mig?

Stilla, sakta stilla

så nära som jag kan

gråtande av smärta

för drömmen är ju sann

Stilla, sakta stilla

stannar jag så här

famnande ditt minne

i kärlek som förtär

Stilla, sakta stilla

natten kommer nu

tiden finns här inte

Bara jag och du!

 mamma, 2002-07-13 22:01:26

Dagarna

går för att de måste. Livet för mig vidare. Sorgen är tung att andas i men ändå är det som jag inte vill vara utan den. I sorgen bor alla minnen av min lillebror Micke, den jag mist och saknar. Micke bär jag nu med mig hela tiden, det ljusa och det mörka.

Det går att hålla näsan ovanför vattenytan många dagar och andra inte. Jag klarar mig genom att inte tänka på hur många tunga dagar som gått eller än värre som ligger och väntar. En dag i taget går, ibland en timma i taget...... De flesta dagar har även ljuspunkter, då andas jag fort och djupt för att ha till tyngre stunder.

Tack till alla er som skriver några rader när ni är inne på sidan, det betyder mycket för oss.

Anna-Maria, 2002-07-13 17:07:04

Tänk

hur är det möjligt att Ni klarar att hålla näsan ovanför vattenytan? När jag känner som jag gör när jag "bara" förlorat min far? Hur mycket värre ska det inte vara för alla Er som förlorat Er son och bror? 9 månader har gått sedan min far somnade....Han hade levt ett lyckligt liv och sett barn och barnbarn...Så mycket större Er sorg måste vara...Men ändå....Pappa! Längtar efter dig!

Jag har följt Er sedan början av året och måste bara få säga att jag beundrar Er! Och lider med Er..Ta hand om varandra.

 Liten Karin, Västerås, 2002-07-11 13:56:17

Längtar så!

Micke, min älskling.

I dag är det en sån där dag som är värre än andra - som i sig är svåra nog! Det är en dag av längtan och tomhet. Tänker på hur länge sen det var som jag fick krama om dig. Tänker på att jag aldrig mer får laga mat till dig eller lyssna på dig eller pyssla om dig. Tårarna rinner och hjärtat, som tomt, så tomt, värker.

Älskar dig

Saknar dig

 mamma, 2002-07-11 11:19:24

Marianne

Har jusr läst Året Runt vad det är mycket som jag känner igen. Min son Lars 30 år dog i december 2001 alltså 7 månader sen i cancer. Jag väntar fortfarande på att han ska komma hem. Om jag någon gång är hemifrån så vill jag hem så fort som möjligt ifall han kommer lika om jag är ute så tänker jag tänk om Lars ringer nu. Detta låter ju inte klokt jag är ju så medveten om att han är död. Jag var hos ett medium och fick kontakt med Lars för några månader sen tyckte det kändes bra.. Ha det så bra det nu går Hälsningar Birgitta. Jag saknar Vimilsidan.

 Birgitta, Öland, 2002-07-09 19:37:07

Förstår dina tankar

Tjuvläste Året Runt i affären (får den alltid senare) och en sång kom till mig när jag läste dina tvivel.

Gud har ej lovat att vi ska få

Ha bara sol och himmel så blå…………..

Men som vår dag är, kraft skall vi få

och innan jag hann ut ur butiken kom nästa sång

Någonstans bland alla skuggorna står Jesus.

För att hjälpa dig i nöden är han där .

Ser du efter skall du finna att där står han

För att lätta all bördor som du bär.

Jag delar helt din erfarenhet att inte orka be, men det är så många andra som gör det för mig. Jag är ibland arg på Gud, men någonstans vet jag att han har ett svar på alla mina ”varför” även om jag aldrig får veta det i detta livet. För mig har det varit skönt att veta att det finns en klippa som hindrar mig att sjunka för djupt.

Du kan läsa mer om mina tankar på Andreas hemsida.

www.learnhowmedia.com/andreas

Nu finns där pressklipp som inte fanns från början.

Kramar till er alla

 Gunilla Eld, Solna, 2002-07-07 16:00:54

Till din grav

Micke, min älskling.

Om en stund ska jag och lillasyster gå till din grav. Det gör vi, som du vet, nästan varje lördag. Ibland är det så tungt så tungt. Ibland ger det en litens stunds ro.

Innan dess är jag alltid i tankarna på Södersjukhuset där din döösstund kom en lördagmorgon. Där såg jag dig död och efter det har det blivit många vandringar och stunder vid din grav. Ändå är det inte verkligt för mig. Ändå väntar jag hem dig varje dag, varje stund..

Älskar dig så - Saknar dig så - Väntar dig så!

 mamma, 2002-07-06 11:20:11

Längtan

Micke, jag sitter vid datorn och försöker koncentrera mig på skolarbetet, det är jätte svårt. Tankarna åker runt i huvudet, jag tänker på vad vi gjorde vi den här tidpunkten förra året.

Vad bra vi hade det!! Hur bra förstod man inte då.

Om det här ändå bara kunde vara en mardröm eller om du ändå bara var bortrest, då visste vi ju att du skulle komma hem snart igen. Om det ändå vore så, för livet är så väldigt svårt och jobbigt att leva utan DIG!!!

 Lillasyster, 2002-07-03 10:37:41

Det här är inte jag

Micke.

När jag ser mig själv i veckans Året Runt(nr.28 ) och läser där om hur det är att sörja sin son då är det som att betrakta någon annan. Jag kan inte fatta att det handlar om dig och mig. För dig väntar jag ju fortfarande hem...

Älskar dig, älskar dig, älskar dig

 mamma, 2002-07-03 09:25:36

Din nya lägenhet

Förra året den här tiden hade du just hämtat nycklarna till din nya lägenhet. Du hade så många planer och framtiden var din. Flyttade gjorde du men när din namnskylt kom upp på dörren var du redan död..

 mamma, 2002-07-03 07:01:02

Ofattbart

Har sett reportage i TV 3:s Efterlyst och läst om detta i Aftonbladet. Så hemskt, så ofattbart. Att man kan vilja göra så mot någon!!

Jag hoppas att polisen har mördaren nu.

Till familjen Valladolid: Min varmaste medkänsla.

Låt aldrig våldet segra, men det är lätt att säga för mig. Jag har aldrig förlorat någon på det sättet.

Hoppas ni mår bra och att ni kan leva.

Kram

 J, Stockholm, 2002-07-02 17:56:28

Till Micke

Tänder ett ljus för dig och din familj idag

 Ingrid, Bräkne-Hoby, 2002-07-01 08:42:52

10 månader utan dig

Micke, min älskling

Idag tio månader utan dig

Så många tomma dagar

Så många sömnlösa nätter

Så mycket längtan

Så mycket gråt

Gråt efter dig

 mamma, 2002-07-01 07:00:55