Bränd av sorg

Likt den eld

som ständigt glöder

känns min sorg

sorg

efter

dig

Lågor sveder

flammor bränner

allt till svart

runtom mig

Mörkgrå aska

täcker ljuset

tynger livet

varje dag

Pyr och ryker

stillnar litet

får då andas

några tag

Slår så flamman

upp med hetta

kväver allt

att fånga mig

Hårt till marken

ner i intet

bränd av sorg

sorg

efter

dig

 mamma, 2002-06-29 19:29:16

Till Micke med familj.

En hälsning!

Jag träffade dig aldrig men din syster talar jag mycket med...

...så det känns som jag känner Er alla lite.

Jag tänker på Er varje dag, i er sorg, saknad och förtvivlan. Har inga kloka ord eller bra saker att säga men en STOR VARM KRAM till er alla, mor, far, syter, bror, övriga släktingar och vänner.

 Anna, Norrtälje, 2002-06-27 21:31:23

Micke, älskade son

Jag saknar dig så vanvettigt Det gör ont att andas

Det gör ont att leva. Att leva utan dig

Det är så fel, så helt fel.Du ska vara här.Du ska leva och skratta och älska och vara! Men din tid är inte nu...

Älskar dig, älskar dig, älskar dig

 mamma, 2002-06-26 21:23:34

Tack

Tack för att jag fått ta del av era fina sidor om Micke.

Har följt er på Vimils gästbok, är själv Vimil-medlem, Miste min man Micke (fint namn!) för snart 2½ år sedan.

Så bra det känns att fått läst om er Micke, vi är många som verkligen delar er sorg och saknad, skönt att veta att man trots allt inte är ensam i sorgen efter älskade....

Kram till er alla .

 Lotta, Blekinge, 2002-06-25 14:36:21

Hej!

Tänk vad "lätt" det är att göra slut på ett liv,en människa...krossa en familj och vänner...bara genom ett meningslöst våld...jag blir så arg...är det meningen att man ska behöva vara rädd när man vistas ute bland främmande människor?? Kära Micke,du finns hos mig hela tiden!

 Skruttis, 2002-06-25 10:29:18

Din arbetskamrat Carina

Hej Micke,

Hoppas du har det bra där du är, jag tänker på dig

ofta. Grattis i efterskott.Det tog väldigt lång tid

innan jag förstod att du inte skulle komma in genom

dörren på morgonen.Vi har nu flyttat upp lagret i ny

lokal, väldigt stort och fint, du skulle gilla det.

Vad ska vi göra åt det hemska våldet i vårt samhälle??!!

Jättefin hemsida din bror har gjort.

Många kramar!

Ha det bra!

Carina

Till familjen Valladolid önskar jag en trevlig sommar.

Jag tänker ofta på er.

Jag hoppas att det är han som har erkänt så ni i

familjen får "lite" ro.

Carina

 Carina, Solna, 2002-06-25 08:35:33

Micke!

Jag tänker på dig och din familj,jag hoppas att mördaren får det hårdaste straff som finns...Din och din familj vän Dariusz Czachorowski

 Dariusz, Vallentuna, 2002-06-25 04:51:50

Till hela familjen men särskilt till Marianne

Käraste vänner!

Jag har varit med om detsamma som ni - men nu är det strax tio år sedan. Jag ser det som en slags bilolycka, trots att det var ett mord.

Det var en "broms" som inte fungerade och min son råkade stå i vägen. Jag är mycket nöjd med att inte vara mamma till mördaren. Det måste vara fruktansvärt!

Tro det eller ej, men livet går faktiskt vidare! Det är svart och grått i början, men så småningom komemr färgerna tillbaka igen. Man vet ju hur kort ett liv kan vara - och det gäller att leva medan man kan. Allt annat vore faktiskt slöseri...

Marianne och jag "väver" en flygande matta tillsammans med inslag av alla de färger som finns i regnbågen - samt grått och svart. Det ljust blå står för hoppet...

Tack för att jag fick ta upp all denna plats på er fina sida till minne av Micke!!!

Kramar och litet hopp till er alla från

Eva Bäcklinder

 Eva, Karlskoga, 2002-06-24 19:05:54

Tranåslägret

Vid den här tiden för precis ett år sen hade du och lillasyster just varit här och sagt hej då innan ni for iväg för att jobba på Tranåslägret. Storasyster och syskonbarnen var där också och det blev, som du sa sen, en kanonvecka.

Jag har tyckt mig se dig nu på morgonen.Bilen din utanför mitt köksfönster. Du leende (åh, ditt leeende! ) och som vanligt retandes lillasyster för att hon jämt måste ta ett ordentligt adjö och att du var tvungen att hänga med som hennes taxiservice. Men en stor adjökram fick jag av dig också och så åkte ni iväg så glada och så nöjda..

 mamma, 2002-06-24 07:58:45

Micke....

Kommer aldrig glömma dig min kära klasskamrat. Hoppas du har det bra på den andra sidan. Jag joppas även att mördaren åkt fast. Vill att du ska veta att jag tänker på er. Du finns i mitt hjärta./Rosie

 Rosie, Vallentuna, 2002-06-23 06:16:03

Ingen tröst

Hej!

Jag kände vrede och lättnad när jag läste att man möjligen hade hittad mördaren. Tyvärr hjälper det inte någon av er att underlätta sorgen utan det kommer ytterliggare en svår tid som ni kommer att behöver bearbeta. Att får veta hans motiv till dådet måste väl göra ont eftersom det måste vara av låg natur om man bär med sig dödliga vapen och samla på de värsta av sitt slag. Ni kommer att få se hans bild som blir svårt att glömma. Att hata hjälper troligen inte heller om man nu kan hata en kanske störd människa.

Hade inte Micke träffad personen hade tror jag någon annan råkad ut för dådet från en möjligen mentalt svag människa som känna sig stark genom att kunna skada någon.

Jag är övertygad om att genom att han blev gripen någon annan familj blir besparat allt ni har fått gå igenom.

Tänker på er.

Georg

 2002-06-22 18:42:13

Hej Micke + familj

Fin sida du har fått Micke du skulle vara hel nöjd. Thomas du är en hejare på att göra hemsida. Helena jag saknar dig. Resten av familjen puss och kram, äntligen ska någon få synda för detta brott.

Kram Kina

 Vallentuna, 2002-06-22 17:16:58

Hoppas...

Mickes mamma och familj!

Jag hoppas verkligen att det är rätt person som har erkänt. Jag förlorade min bästa vän som var 23 år på samma sätt som ni förlorade Micke. Därför vet jag av egen erfarenhet hur hemskt det är att se personen som är skyldig till all denna sorg. Men man måste ändå få veta, och höra vad som hände. Min vän dog bara en månad före Micke. Hans mördare blev fast på en gång- och det var ändå en liten tröst att veta att han inte var fri. Många varma kramar Ullis

 Ullis, 2002-06-22 15:35:15

BRODER

Jag kan ej beskriva. du finnes här i mittt hjärta

som du alltid har varit . finnes ej ord , men du vet att jag finnes där, kommer alltid att vara vad som ,,klarar ej det här ,.DIN KOMPIS OCH EVIGE HOME BOY .,,,det finnes en tom lucka som inte som går att fylla,,,jag tänker på dej varje dag och kommer ALLTID

att göra det,

ATT FINNAS hos mig,jag gråter men som alltid ska vi vara starka som kompisar,,,,

der då,

vi

 HENRIK JANSSSON, VALLENNNNTUNA, 2002-06-22 03:03:09

Tack min son

Tack för dikten du sände mig imorse. Den första som gav en (åtminstone för en stund )känsla av att det kanske finns ett hopp, en glädje fastän inte här och inte nu. Den känslan hjälpte mig och kanske andra att uthärda det svåra som vi hade att möta senare på dagen På morgonen när dikten kom (inuti mig via dig ) visste vi inte att det som hände skulle hända. Men du kanske gjorde det och skapade det skydd för oss som du kunde förmedla?

Älskar dig, älskar dig, älskar dig..

mamma, 2002-06-18 17:43:31

Till er

Jag hoppas de hittar den/de skyldiga och att familjen en dag får ro. Jag önskar er allt gott.

http://www.geocities.com/tjej_1616/index.html

 ////, Stockholm, 2002-06-18 12:35:48

Landet längre bort

Landet längre bort

Det sägs att där är bra

Att bara glädje gäller

Att allt är som det ska

Landet längre bort

Är det just dit du for

Att lämna dina syskon

Att lämna far och mor

Landet längre bort

Det sägs att där är skönt

Att solen alltid värmer

Att ängar blomstrar grönt

Landet längre bort

Är det just där du är

Att skratta och att njuta

Att glömma saknad här

Landet längre bort

Det sägs vi kommer sen

Att möta dig för alltid

Att känna frid igen

 mamma, 2002-06-18 08:37:37

Tidigt en morgon

Tänk att få vakna

tidigt en morgon

få höra rösten

så välkänd och kär

Tänk att få glädjas

tidigt en morgon

över all kärlek

som vi har här

Tänk att få vakna

tidigt en morgon

att då få tänka

på flyende dar

Tänk att få låtsas

tidigt en morgon

låtsas att livet

är som det var...

 mamma, 2002-06-17 10:47:24

Saknad

Saknar dig så, min älskling.

Din röst, dina kramar, allt, allt!

Livet är så väldigt svårt utan dig.

 mamma, 2002-06-15 21:01:51

Micke

Vilken fin hemsida ni har gjort till minne av Micke.

 Emmas familj, Vallentuna, 2002-06-14 21:51:02

Skolavslutning

Micke, min älskling

I dag var det skolavslutning och jag var med på din systersons första. I samma aula där jag sett dig och dina syskon under alla år. På samma skolgård och med samma sånger. När det kom till I den ljuva blomstertid blev det så tungt. Tänkte på sommaren som ligger framför oss utan dig och på att jag aldrig får se dina barn uppklädda och förväntansfulla. Åh, älskling du som så gärna ville ha en stor familj som bara var din egen att beskydda och älska!

 mamma, 2002-06-14 10:03:29

Storebror

Micke, min stora, snygga, starka, roliga och trygga storebror, jag saknar dig så mycket.

Om du bara kunde komma hem igen...

 Lillasyster, 2002-06-13 22:46:00

Micke

Kom nu till Frälsarens hjärta

Lägg dig till ro mot hans bröst

Hör hur det stormar därute

Här får du vila och tröst

Hoppas att du har det så, min älskling?

 mamma, 2002-06-12 21:31:48

Micke, var är du?

Är på väg till jobbet. Det borde du också vara. Så fylld av kraft och energi som du var är det helt ofattbart att du legat stilla i mer än nio månader. Men kanhända att du nu använder den energin, den kraften någon annanstans ? Det hoppas jag och jag ber om att du är lycklig och fri. Att du skrattar och inte alls längtar efter oss som vi gör efter dig. Att du , var du än är, känner vår kärlek. Vår kärlek som är starkare än döden. Som når runt jorden, ner i graven, fyller rymden, hittar dig var du än är.

 mamma, 2002-06-11 08:28:11

Hej Micke...

Du skulle vara stolt över din bror Thomas om du var här, du skulle vara stolt över din fina familj, du ska veta att du är älskad och saknad av dem, du är älskad och saknad av alla dina vänner, jag besöker ofta din hemsida och läser inlägg i din gästbok som är skrivna av din mamma, bror Thomas och dina systrar, jag vill skriva nåt varje gång men jag saknar ord...

Jag kommer ihåg dig som en glad och omtänksam kille, jag minns när vi träffades på gymmet vecka innan du gick bort, jag var ganska ledsen då och du muntrade upp mig och gjorde mig glad, det glömmer jag aldrig, du kommer alltid finnas i mitt minne, jag tänker ofta på dig och din familj, var du än är så hoppas jag att du har det bra, kram på dig Micke, din vän**Den galne polacken Dariusz**

 Dariusz Czachorowski, Vallentuna, 2002-06-10 22:02:34

Hoppas...

Micke jag hoppas att du har det bra där du är nu och du vet hur mycket jag och alla andra saknar dig...saknaden är outhärdlig vissa stunder...men det är något jag får lära mig att leva med...

 Skruttis, Jönköping, 2002-06-09 14:30:25

Lördagsmorgon på Södersjukhuset

Micke, älskade son.

För en stund sen, kvart i nio, var det din dödsstund och som nästan alltid när det är lördagsmorgon är jag tillbaka på Södersjukhuset och fasan i väntrummet där.

Tillbaka till alla timmar av hopp och förtvivlan. Vi kunde inte se dig eller hålla om dig för du var precis förd till operation när vi kom. En dörr, bara en dörr, skiljde dig från oss och den dörren glömmer jag aldrig, aldrig!

Läget var kritiskt men stabilt, din lever var sönderstucken men nåt mer kunde man inte se. Tänk när de kom strax före sju och sa att allt hade gått bra!

Nu skulle de bara behålla dig någon halvtimme till för att vara säkra på att du inte började blöda och sen skulle du få vara på intensiven över dan. Vi andades ut lite och började planera vem som skulle vara hos dig - och det ville alla. Och nån av oss skämtade lite om hur du skulle reagera med ärr på din vacra mage och hur det skulle kännas att avstå från styrketräningen.

Halvtimmen gick och du kom inte, en stund till och du kom inte. Paniken började spridas utan att vi visste (men kanske vi visste ändå.. ) kräkas, gråta, ringa efter prästen, stå fastfrusen vid dörren, den där dörren. Ångest, ångest, söka upp personal som berättade att du börjat blöda, en läkare till var på väg och sen en till.

Dagpersonalen kom, solen steg upp över Södersjukhuset.I vårt ensamma väntrum var det helvetet på jorden. Möbler som slogs mot väggen när lillebror började förstå. Fasa, namnlös fasa..

Och sen, kvart över nio kom de. Två läkare tillsammans och då visste vi...

Du hade varit så sönderstucken att du blödde mer än vad hjärtat orkade pumpa in. Så stark var du ( och så mycket ville du leva ? ) att du tog emot nästan tre gånger din kroppsvikt innan du fick ge upp. Mer än två timmar kämpade du med det. Vad tänkte du, vad kände du? Åh, min älskling, tankarna är inte att uthärda.

Varför, varför, var läkaren tvungen att berätta att du varit rädd? De orden finns med mig dag som natt.

Prästen som vi träffade nästa dag sa att du hade gjort korstecknet över dig själv och sagt: Nu ska jag möta Gud. Jag hoppas att det var det sista, ljuset och kärleken från Gud, du kände. Och också att du under hela din kamp var omsluten av vår gränslösa kärlek till dig. Kärleken är starkare än döden!

 mamma, 2002-06-08 09:13:58

Älskade Micke

Varm försommarnatt. Jag kan inte somna och du kan inte vakna. Hur kunde det bli så här? Hur kunde någon okänd galning bara hugga ihjäl dig? Det var inte bara ditt liv, din framtid han tog. Han högg mitt hjärta i bitar samtidigt. Saknar dig så mycket att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Älskar dig. älskar dig, älskar dig..

 mamma, 2002-06-06 23:38:07

Sommar

Micke, det är så varmt idag, sommaren har verkligen kommit.

Det känns så orättvist att du inte är här och delar den med oss. Vi brukade ju åka och bada, grilla, spela krocket, fika m.m. Det känns otänkbart att göra allt detta utan dig.

Jag SAKNAR dig så!

 Lillasyster, 2002-06-05 16:55:31

Älskade son

Nu kväll utan dig

mörk som mitt sinne

Snart natt utan dig

svart som min själ

Sen dag utan dig

kall som mitt inre

Sen igen kväll utan dig..

Dag och natt

natt och dag

mörkt och ljust

ljust och mörkt

saknar dig i allt

 mamma, 2002-06-04 21:54:34

Älskade son

Ny dag utan dig

Ändlös och tom

Tom som mitt hjärta

Ändlös som min sorg

 mamma, 2002-06-04 06:59:39

Saknad

Micke, jag saknar dig!(nu har jag tagit mitt förnuft till fånga och gjort det där som du sa att jag skulle göra!)Familjen Valladolid! Jag tänker på ER!

 Skruttis, Jönköping, 2002-06-02 21:52:14

Micke

VM i fotboll. Hörde grannkillen vråla mål.. för en stund sen och då ville hjärtat brista, då ville förståndet svika, för då tänkte jag på hur du skulle sitta med polarna och skrika dig hes. Med bärs och pizza och alla tillbehör..

Men nu var du på fel plats på fel tid och mötte en galning som högg ihjäl dig. Det är bara för hemskt..

Älskar dig, saknar dig, längtar efter dig

 mamma, 2002-06-02 17:52:44

Kram från en vän!

Vilken superfin sida ni gjort till Micke!

Och vilken orättvis värd vi lever i. Jag vill skicka grattiskramar i mängder.....i efterskott!

Jag har många fina minnen att tänka tillbaks på. Alla gånger vi svullade glass och kakor....och ångesten när allt var slut, för vi var ju bara två som delade på såååå mycket. Eller när vi körde fast i snödrivan hemma hos mina föräldrar. Alla häftiga diskussioner, vi tyckte ofta olika du och jag, starka viljor, men vi tyckte också väldigt mycket om varandra. Vi var tajta!!!

Kramar ifrån en barndomsvän!

 Lotta, Vallentuna, 2002-06-01 14:59:28

Tänker!

När jag läste i någon kvällstidning om vad som hade hänt så bara rös jag. Men gud det är ju Micke honom känner jag, jag blev alldeles kall inuti mig.

Mina tankar gå ofta till dig, även fast det var väldigt länge sedan vi umgicks.

Tänker på dig och din familj.

Kram från Annica en Vallentuna bo.

 Annica, Vallentuna, 2002-06-01 14:06:46

Micke min äldsta lillebror

För 9 månader sedan fick vi beskedet att du var död. Efter flera timmars operation orkade inte din kropp mer. Innan läkaren kom med dödsbudet såg jag ett lila sken och då visste jag att du var död. Var det då du lämnade din kropp? För ett annat liv, en annan dimension. Att du finns, att du lever det är jag säker på. Ändå är min sorg tung att leva i. Sorgen och saknaden efter dig lillebror. Sorgen att se våra föräldrar och syskon försöka leva ett liv i spillror. I varje andetag jag tar finns att du inte andas mer. Jag ska leva med att du inte lever.......här.

Återseendet är mitt hopp.

Anna-Maria 2002-06-01 09:49:46

För nio månader sedan

Om ca 1 1/2 timme....

för nio månader sedan, ringde du till mig...

Du sade att du var rädd....

Jag sade att jag skulle komma till dig....

Hemskt var det..

att sitta där i bilen och det kändes som om bilen knappt rörde sig...

Skynda på skynda på....

vi måste fortare komma fram...

Men inte kom vi fram i tid...

Vi fick i alla fall inte se dig...

inte krama dig...

Vi fick inte säga att allt ordnar sig..

När vi fick träffa dig var du redan död..

vadå död! Va fan brorsan.. det är dags att vakna nu..

Ser du inte hur mycket vi lider...

Vakna upp nu....

Jag vill ringa dig på väg hem från jobbet och höra om det blir något kaffe...

Som jag så många gånger gjort förut...

Eller hämta dig på ditt jobb...

Eller bränna nya dataspel till dig...

Eller i alla fall en sista gång få se dig,

säga hur mycket jag älskar dig...

 Lillebror, Vallentuna, 2002-06-01 02:35:59

Till Marianne med familj

Kära Ni en vacker sida, av en mörk händelse. Att förlora ett barn är det svåraste som finns. Jag förlorade min son den 18 aug 2000.Jag känner med Er, och skickar många styrkekramar till Er. Min son blev inte brutalt mördad han och hans kamrat dog i en trafikolycka, inte lättare men på ett annat sätt.

Kram Lisbeth. Rodneys och Erikas mamma.

 Lisbeth, Markaryd, 2002-06-01 00:01:18