Begravningen | Artiklar/pressklipp | Gästboken | Startsidan | ||||
Här finns alla inlägg som har gjorts i gästboken under år 2003. December November Oktober September Augusti Juli Juni Maj April Mars Februari Januari en liten sagaSAGAN OM MAMMAN OCH ANDENDet var en gång en lycklig mamma, som levde med sina fem barn.Hon älskade sina barn,det var hennes allt och hon hade vigt sitt liv åt dem.Hennes fyra pojkar var busiga, med glimten i ögat och älskade allt var sport hette.Flickan var mer lugnare.Familjen var ganska bullrig och stökig, det hördes verkligen när de kom under glada skratt eller något syskonbråk.Livet var inte alltid perfekt, men mamman var en positiv människa som försökte vända det negativa till något positivt.och på något sätt löste det många problem.Mamman själv tyckte att hennes barn var de mest speciella och vackraste barn i hela universum.Som många andra mammor var hon väldigt rädd om sina barn, och hennes mardröm var att något skulle hända hennes barn.Tankarna fanns där då och då, som en orolig och beskyddande mamma.En dag hände det som inte fick hända,mardrömmen blev verklig.Mammans äldsta son dog.Livet blev helt kaotiskt.Mamman klarade inte av sina andre barn, hon bara grät och grät.Hennes liv var inget liv längre.Saknaden efter hennes son var så stark, så hon föll så djupt ner i ett stort svart hål.Hennes överlevnadsmekanism som hon haft i många år slogs i bitar, hennes ögon förlorade sin glans, och hennes hjärta gick i tusen bitar.Hon var död i en levande kropp. En människospillra av sitt forna jag.Hon var ingenting längre och livet hade förlorat sitt värde, hennes barnaskara var bruten och vad hon än gjorde, så skulle hon aldrig få sitt barn tillbaka.Dagarna,veckorna och månaderna gick och överallt gick livet vidare för andra människor, men inte för mamman. Hon letade överallt efter sitt barn, hon skrek ut sin sorg och sin smärta och i hennes hjärta kändes det som att halva hjärtat var borta.Hon hade sån smärta i sin kropp av sin sorg att hon ibland inte ville vara med längre.Men hennes överlevnadsplikt mot de andra barnen tvingade henne vidare på sorgens och helvetes väg.Hennes liv delades upp i ett liv före och ett liv efter.Ett liv utan sin son och sin egen glädje, som hon en gång känt.En dag var mamman mycket, mycket sjuk i sin sorg.Hon bestämde sig att åka ut till skogen och bara gå och skrika ut sin smärta i sin ensamhet. Skogen som hon kom till var tät av gran, det luktade kåda från träden och ett tag kunde hon känna en lugn tillfredställelse av den mörka skogen, precis som den sade henne något speciellt, men vad?Ju längre hon kom in i skogen, ju mer trollband den henne.Det kändes som hon gick in i ett annat land, ett sagans land.Plötsligt fick hon se ett starkt ljus, som bländade hennes livlösa och tårfyllda ögon.En omänsklig gestalt tornade upp sig framför henne.En ande som hon bara läst om i de sagor som hon läst för sina barn.Hon trodde hon drömde när anden började prata med henne. Men hon var helt vaken och nu trodde hon på allvar att hon blivit galen av sin sorg.Med mjuk och lugn röst sa anden till henne att eftersom hon var den första mänskliga varelse som kom in i den djupa skogen, så skulle hon få önska sig tre önskningar.Mammans halva levande hjärta tog ett litet skutt av en hoppande glädje.Tänk om hon kunde få sitt barn tillbaka, tänk om livet kunde bli som förrut.Tänk om hennes hjärta fick bli helt igen.Hon lovade sig själv att ta chansen.Med en förvånadsvärd klar röst önskade hon av hela sitt hjärta och hela sin kropp att hon skulle få sin son tillbaka.Tyvärr, sa anden jag är så ledsen men jag kan inte väcka de döda, jag kan inte återföra dem till jordelivet, men jag kan berätta att de har det varmt och skönt och mycket kärlek där de är.Mammans hoppfullhet sjönk tillbaka,men det var ändå en liten tröst att veta att hennes son hade mycket kärlek runt omkring sig.Mammans andra önskan var att hennes andra fyra barn skulle få leva ,och få ett bra liv. Tyvärr kan jag inte heller uppfylla detta eftersom jag inte kan rå på döden, det kan ingen.Mammans mod sjönk och anden såg in i hennes tårfyllda ögon och sa.Kan du inte önska dig en miljon eller ett nytt hus, något som jag kan uppfylla till dig.Mamman tittade anden djupt i ögonen och sa. Jag vill inte ha ett nytt hus och jag vill inte ha en miljon, jag skulle aldrig bli lycklig av att få det, när jag inte har mitt barn hos mig.Men det finns en sak jag faktiskt önskar när du nu inte kan ge mig mitt barn tillbaka, och inte heller kan garantera mina andra barn livet.Ge mig en enda genväg från detta förbannade helvete som jag lever i, ge mig en enda väg att komma bort från min saknad, min sorg och min ångest.Kära lilla mamman sa anden, jag kan tyvärr inte uppfylla denna önskan heller till dig, för det finns ingen genväg, för det som du går igenom. Det enda du kan göra är att så smått lära dig att leva med din sorg och din saknad.Det är svårt, men det är tyvärr din enda möjlighet, och du har inget val.Så försvann anden.Mamman trodde först att hon drömt, men upplevelsen var så tydlig att hon förstod att det hon så hett önskade skulle aldrig upplevas.Hon kunde leta, sörja och sakna sitt barn och älska honom livet ut, men hon visste att i jordelivet skulle hon aldrig få tillbaka sitt barn.Hon visste också att hon var tvungen att lära sig att leva med sin smärta, än hur ont den gjorde, så fanns det ingen genväg.Mammans liv var säkert bestämt så här, någon annan förklaring hittade hon inte.Och en dag när mammans liv var slut på jorden så skulle hon få återse sitt älskade barn i en värld av kärlek.Marcus mamma Marie-anne den 27 Juni 2003marie-anne, Kristianstad, 2003-06-30 17:51:01FramtidsplanerMicke, min älskling.Den här tiden din sista sommar - tänk, nu kan jag inte skriva förra sommaren - var du så uppfylld av framtidsplaner.Du hade just tecknat kontrakt på din nya lägenhet och det var som mycket i ditt liv som började ordna upp sig och ljusna. Och du hade två månader kvar att leva..Älskar dig såSaknar dig såSer dig, hör dig - ständigtmamma, 2003-06-30 07:13:37KramarMina tankar är hos dig och din familj, kära Marianne.Kram till er alla/LisbethLisbeth Nyholm, Noraström, 2003-06-29 18:45:51HälsningEn hälsning från mig till Micke med kärlek.Kram, kram !Marie-Louise, 2003-06-28 20:17:42kramarsänder dig många kramar och tankar.det känns så jobbigt, livet går i en berg och dalbana , och jag hinner inte med. tycker livet är hemskt. saknar min marcus som du saknar micke.förstår inte riktigt ,men ändå vet jag att min marcus aldrig mer kommer hem.de 8 valparna som är kvar mår bra och börjar öppna ögon.många styrkekramar till digfrån marcus mammamarie-anne, Kristianstad, 2003-06-27 21:48:12Saknardig så min älskade pappa..Micke!Ta hand om "fars gubben" han älskade att sola å bada.Gärna somna i solen efter lunchen.. Traska omkring i träskor, snickra å dona ute i "snickarboden"..Marianne!Har fel på min mail så jag kan inte läsa eller skriva just nu.. Jag mår bra, men det är tungt...Tack för att du/ni stöttar mig nu i min svåra sorg.Kram AnnicaAnnica, Vallentuna, 2003-06-27 11:31:56Så tröttMicke, min älskling.Jag är så trött, så trött. Tänker på förra sommaren. Kände nästan inga dofter, hade stereoseende, allt var som på en platt bild, vet ingenting nästan. Utom att på själva midsommarafton greps din mördare ( efter att vi samlat ihop 100.000 kronor och vikt ut oss och våra känslor i tv och tidningar, allt för att locka fram den som visste och det lyckades - tiga är verkligen guld-- ) Sen var det en rättegång och sen en till och så en till. I det skulle jobbet skötas och hyran betalas och dårhuset undvikas och sen blev det ettårsdagen och så blev det jul och nu är det sommar igen. Och jag börjar förstå! På riktigt förstå! Och då blir jag så trött.Den som orkar se mig rent teoretisk skulle nog säga att jag kommit in i bearbetningsfasen. Kanske är det så. Att nu kan jag inte vänta dig hem längre, nu måste jag på riktigt släppa drömmen och vara kvar i den här ohyggliga verkligheten - utan dig.Då blir jag så trött, då vill jag bara krypa ner under täcket och bläddra med Tv dosan och glömma, glömma..mamma, 2003-06-27 10:58:51SemesterMicke, idag börjar min semester.Skönt att vara ledig? Vet inte.Just nu känns det bara tomt, jag undrar hur jag ska fylla mina dagar nu när jag inte har jobbet att fly till.Saknar dig så!!!Lillasyster, 2003-06-27 09:53:18FramtidstroDet finns ingen sorg som är lättare eller tyngre att bära. Att förlora en anhörig genom mord, kan ingen föreställa sig, om man inte varit med om det. Jag anser att det är en mänsklig rättighet att få sörja, och vår sorg måste ut, på det ena eller andra sättet.Vi skriver av kärlek till våra barn, vi skriver inte hatbrev till mördarna, då kan vi kanske bli stämda för ärekränkning. Vår framtidstro är att ingen skall uppleva vad våra barn upplevde, ej heller att någon skall behöva gå igenom det vi gör.Dagmar, sthlm, 2003-06-25 17:30:25Saknar dig så !Älskade Micke.Saknar dig så förtvivlat. Kanhända trodde jag att saknaden kulle bli mer uthärdlig med tiden. Men så är det inte. Saknaden räknar inte månader och år. Tiden har mist sin betydelse. Den är och är inte. Jag är och är inte. Men saknaden den är, påtaglig, mätbar, i allt omfattande.Åh, min älskling - så jag saknar !mamma, 2003-06-25 10:31:06SorgenNär sorgen slår dig krymper världen för dig,och du ser inte det som finns utanför sorgen.Du faller i en djup brunn som är sorgens.Den är stensatt med allting du ville undvikamen sjönk genom, i sorgens djupa brunn.Luften gick ur dig då, och att gå blev att släpasig fram. Du kommer ingen vart nu.Du vill först inte ha någon att tala med.Bara med sorgen kan du tala och nöjer dig,fast du inte får svar. Det är inte att leva.Det är inte att dö. Det är att sörja utan reson,och sorgen är utan reson, den gör dig galen,du torteras med nålar och hugg och slagtills sorgen förlamar dig. Din värld har krymptmen du märker inte att du blivit mindre.Du ser inte att din sorg är högre än ett berg, och du märker inteatt du är mindre än en mus. Du ser inte att livetär en sorglig fars, du märker bara sorgen,och att lyssna till en ny röst, plötsligt,som trasten i bokskogen förmår du inte när sorgenklämmer tummarna i ditt hull och vrålar: Se Mig!Carl Magnus von Seth (Ur drivkrafter)L, 2003-06-25 10:07:31MARIANNEEn stor bukett sommar blomsteroch en varm kram skickar jag dig.Det känns lite ljusare just nu,men vet att det lätt kan ändra påsig. Tack för att just du finns.LILIAN, 2003-06-23 20:58:25Pion i kärleksglödMicke, min älskling.Min största pion, den glödande mörkröda, skulle du fått idag. Men i stället är den hos en av dina systrar.Du vet vem och varför. Kärleken är starkare än döden !mamma, 2003-06-22 12:05:57MidsommarMidsommarhälsningar till er alla från Lisbeth med familj.Kramar om er alla.Lisbeth nyholm, Noraström, 2003-06-21 15:23:45Snart överNu är midsommarafton snart över.Kanske var du med oss? Det kändes så ibland.2003-06-20 20:21:02MickeI morse dog min pappa, han är på väg upp till dig nu.. Hoppas att du ta emot honom med öppna armar..Kram AnnicaAnnica, Vallentuna, 2003-06-20 13:33:04Inte på Kyrkängen i årJa, för två år sedan var vi fortfarande en hel familj. Jag har kortet frammme idag, det där du äter upp Anna Marias sockerkakssmet. Du är så fin och så glad - och det blev din sista midsommar..Jag kommer ihåg att jag hade stått i kö i över en timmer för att köpa ballonger till de små, vi kom hem till er alldeles slut och uppspelta.I år blir det inget ballongköp där på kyrkängen, ängen som gränsar till kyrkogården, till din grav..Helena och jag var där för en stund sedan. Nu har din plats midsommarblommor men du själv, du ska vara med oss! Och kan du inte det så hoppas jag att du har det ljust och skönt, dansande med krans om håret omgiven av damer, polare och kids. I kärlek, i glädje.Älskar dig så !Slutar aldrig att vänta dig hem !mamma, 2003-06-20 11:36:54För två årsedan kom du tillsammans med en kompis hem till midsommarfirandet hos mig. Vi grillade och sedan spelade vi spel ute. Jag bakade sockerkaka och du smakade smeten som så många gånger tidigare. (En gång när du var yngre fick du mig att göra en extra sats sockerkakssmet som du åt upp.)Sedan åkte du och kompisen vidare till en fest med vänner. Midsommarafton var ljus och ni var glada och uppspelta.Idag samlas vi som kan, vill och orkar. Vi kommer att grilla något gott. Jag vet att du är med oss.Kram från din storasysterAnna-Maria Valladolid, 2003-06-20 11:19:09MidsommaraftonFör två år sedan samlades vi alla hemma hos Anna-Maria, åt gott, skrattade och hade det bra.Förra året samlades vi åter hemma hos Anna-Maria, för att försöka på något sätt klara midsommar utan dig. Då får vi beskedet att din mördare gripits och blivit häktad. Så var den midsommaraftonen. Hela eftermiddagen och kvällen bevakade vi nyheterna, texttv och internet i väntan på få mer information. Vilken fasa det var.I år, ja hur ska denna midsommarafton bli? Samlas allihopa det gör vi inte, ingen har orkat ordna någonting.Själv flyr jag den här dagen genom att åka och jobba, jag tog på mig ett extra pass. Känner mig lite som en svikare mot resten av familjen.Innan jag åker till jobbet ska jag förbi och lämna blommor som jag plockat åt dig Micke. Hade jag kunnat skulle jag bundit en krans åt dig men du kanske redan har en där du är...Lillasyster Helena, 2003-06-20 09:28:40HejsanÖnskar er alla en "Trevlig midsommar"KRAM*KRAM*KRAM AnnicaAnnica, vallentuna, 2003-06-19 16:48:44En hälsningoch många tankar till er i midsommartiderStyrkekramarwww.geocities.com/stenhenrik2000Lotta, Önnestad, 2003-06-19 16:38:24Tittar in så härdagen innan midsommarafton.Ännu en jobbig helg utan våra barn.Många tankar till er.TuijaTuija, 2003-06-19 14:39:39"Glad Mids¤mmar!"Vill önska Er en trevlig midsommar.I Norge är det inget midsommar firande,men sill blir det iaf.KramSkruttis, Oslo, 2003-06-19 11:25:46Snart midsommarÄlskade Micke.Snart, snart är det midsommar. Tänk hur många härliga minnen vi har från de som varit. Och hur många som kommer - utan dig.. Ser på fotot från den sista då vi var tillsammans. Kan inte längre säga förra året utan förrförra och ändå är det som igår, som nu, som imorgon.Saknar dig så..mamma, 2003-06-18 09:10:25Tänker på dig!Tänker på dig ikväll!Underbar sommarkväll.Lev, andas och njut!Det vill Micke!SÅ många varma kramar!Mari-AnnSmåland, 2003-06-17 22:06:51TankarMarianne.Min kära medsyster.Tänker på dig/Kram Lisbethhttp://hem.passagen.se/joakimsminne/index.htmLisbeth Nyholm, Noraström, 2003-06-16 19:29:23:0)Varma,ljusblå tankar till Er!2003-06-16 12:18:37Micke..Vi har det svårt nu, din mamma och jag, och många andra föräldrar.Så svårt är detta att uthärda i.Ser att din mamma har tittat på film och foton.. Jag kan inte det ännu. Gjorde som din mamma i början, tittade på allt.Har videofilmer med Matias, bla hans konfirmation, men vet du Micke det gör så ont att se.Hoppas att du och Matias har funnit vrann och att ni har det bara bra i er värld!Tuija, Matias mammaTuija, 2003-06-16 11:25:24SommarhälsningarIgår var jag och min syster till niporna vid Ångermanälven och plockade massor av liljekonvaljer. Jag skickar dig en bukett i tanken!AnitaAnita, 2003-06-16 05:16:45I tårarMicke, min älskling.I dag tar tårarna visst aldrig slut och inte dagen heller.Det är så tungtJag längtar så efter digmamma, 2003-06-15 20:29:30Till minneMicke, min älskling. Det var så länge sedan nu som jag tittade på foton eller film med dig. De som står framme smeker jag med hand och blick varje dag men alla de andra.. nej, det var länge sedan. Det gör bara för ont. I början tittade jag och tittade men nu, nu när jag börjar förstå så går det bara inte. Ändå ikväll, efter flera dagar i den djupaste förtvivlan såg jag filmen här i gästboken - till minne. Den som lillebror gjorde. Åh, Gud när jag hör musiken, när jag ser kistan, när jag ser lillebror vid din grav. när jag ser dig och ditt underbara leende, när jag ser dig dra Mikael in i din famn ..Micke, det går nästan inte att uthärda. Jag vet att jag måste. Men min älskling ,det är så svårt.mamma, 2003-06-14 21:31:16Bridge Over Troubled WatersWhen you're weary, feeling smallWhen tears are in your eyes, I will dry them all.I'm on your side, Oh, when times get roughAnd friends just can't be found.Like a bridge over troubled watersI will lay me down.Like a bridge over troubled watersI will lay me down.When you're down and out, when you're on the streetWhen evening falls so hard, I will comfort you.I'll take your part, Oh when darkness comesAnd pain is all aroundLike a bridge over troubled watersI will lay me down.Like a bridge over troubled watersI will lay me down.Sail on children, sail on byYour time has come to shine, all their dreams are on their waySee how they shine, Oh when you need a friendI'm sailing right behindLike a bridge over troubled watersI will ease your mindLike a bridge over troubled waters,I will ease your mind.I'll ease your mind.MR, l, 2003-06-14 08:26:43SkolavslutningMicke, min älskling.Har just kommit hem från Mikaels skolavslutning.Samma skola, samma gårdsplan där du och dina syskon stått.Aldrig får jag se dina barn där och aldrig dig heller..Du fattas i allt, allt !mamma, 2003-06-13 09:37:22Hej!Jag har läst om er Micke, och deltar i er sorg. Jag har också mist min lillebror, och kämpar varje dag med tankar och känslor för att orka gå vidare. Det är en fin sida ni gjort till Mickes minne. Hoppas ni får en fin sommar. Livet vi lever nu är trots allt en gåva vi har till låns, och vi har någonstanns en skyldighet att göra något bra av det. Vi skulle göra våra kära en otjänst genom att inte ta vara på livet som ju faktiskt har mycket fint att erbjuda.Varm kram.Nina, Upplands Väsby, 2003-06-12 23:38:35I tomhetMicke, min älskling.Varje morgon vaknar jag i tomhet. Hör din röst inom mig, ser dig, hör ibland ditt skratt och ser ibland dina tårar - och då slits hjärtat sönder en bit till.. Jag har nästan glömt hur det kunde vara att vakna med ett leeende, med en förväntan över vad den nya dagen skall ge. Tomheten lägger sig som en iskapsel inom mig. Jag stelnar, fryser - längtar!mamma, 2003-06-12 06:47:54MickeDu är i mina tankar Marianne.Kramar/LisbethLN, Noraström, 2003-06-11 19:56:21Du är min...Du är min bror.Jag är din syster.Alltid, alltid!!Lillasyster, 2003-06-11 19:52:03hej((kramar om))Det är svårt nu.. Mycket svårt. Gråter med dig över våra fina barn....Tuija, Matias mammawww.eklunds.just.nuTuija, 2003-06-11 13:02:57Älskar digÄlskar digSaknar digVäntar digmamma, 2003-06-11 12:49:44In HeavenWould you know my name if I saw you in Heaven?Would you feel the same if I saw you in Heaven?I must be strong and carry on,Cause I know I don't belong here in HeavenWould you hold my hand if I saw you in Heaven?Would you help me stand if I saw you in Heaven?I'll find my way, through night and day,Cause I know I just can't stay here in HeavenTime can bring you down, time can bend your knees.Time can break your heart, have you begging .... pleaseBeyond the door, there's peace I'm sure.And I know there'll be no more tears in HeavenWould you know my name if I saw you in Heaven?Would you feel the same if I saw you in Heaven?I must be strong and carry on,Cause I know I don't belong here in HeavenL, 2003-06-11 10:19:06Tänker på dig!!Tänker på dig Micke.Maja, 2003-06-10 11:13:08en kramvill bara sända dig en kramså du vet att jag tänker på dig.kram från Marie-annemarie-anne, Kristianstad, 2003-06-10 10:37:11Och helgen är över--Micke, min älskling.Så är den här helgen över. Nu börjar nedräkningen till midsommar och sedan till semestertid. Vill inte, vill inte. Vill bara att du ska vara här, vara med oss i allt som händer. Vill att du ska kunna känna solen, se grönskan.Leva !Kanske har du det bättre nu än någonsin förr, kanske inte. Vet inte.Vet bara att jag saknar dig något så fruktansvärt, något så obeskrivligt..mamma, 2003-06-10 06:46:21I denna ljuva sommar tid ..I denna ljuva sommartidgå ut min själ, och gläd dig vidden store Gudens gåvor.Se, hur i prydning jorden står,se hur för dig och mig hon fårså underbara håvor.Av rika löv är grenen full,och jorden täckt sin svarta mullmed sköna, gröna kläder.De fagra blommors myckenhetmed större prakt och härlighetän Salomos dig gläder.Nu växer för skördens tid,och ung och gammal gläds därvidoch bör Guds godhet prisa,som vill i överflödigt måttoss människor så mycket gottvar dag och stund bevisa.När jag hör trastens glada sång,när lärkan jublar dagen långhögt ovan fält och backar,då kan jag icke tiga still.Min Gud, så länge jag är tillför livet jag dig tackar.Ack, är det redan här så sköntpå denna jord så härligt grönt,hur skall det då ej blivai himmelen, där Gud berettvad ingen här i världen settoch ord ej kan beskrivas.Ack, att jag redan stode därinför din tron, o Herre kär,och bure mina palmer.Jag ville då på änglars visinstämma i ditt lov och prismed tusen sköna psalmer.Liksom ett träd i sol och regnså låt min själ i Andens hägnfå växa alla dagarden sommar som av nåd jag får.Gud, låt mig bära frukt i år,den frukt som dig behagar.Behåll mig till ditt paradis,och låt mig på de trognas visi dina gårdar grönska.Låt mig få tjäna dig allen,i trohet sann, i kärlek ren,så vill jag mer ej önska.Sv ps 200, 2003-06-08 21:56:29Hänryckningen tid..Micke, min älsklingMycket kan man kanske säga om Pingsten - men hänryckningens tid är det inte. Absolut inte !Ljuset här utanför och mörkret inom mig går inte ihop, inte alls. Jag är så fullständigt i otakt med «normalbefolkningen «.. sommar, semester, grilla, bada, njuta.. nej, jag vill inget längre.Kan inte hösten komma snart ?mamma, 2003-06-08 10:56:00MarianneSoliga sommar kramar till dig.Jag vill också bara gå i idenu och invänta hösten, saknadenefter Anders får mig att gåsönder inombords.LILIAN, 2003-06-07 22:03:11Så tomt utan digMicke, min älskling.I dag var vi på lilla Catrins teaterföreställning - din guddotter, din prinsessa - Hon och de andra små var så duktiga, solen sken och vi höll till på hennes dagis som ligger vid din och dina syskons gamla skola. På vägen dit genade jag över fotbollsplanen där du spelat så många gånger. Kunde inte låta bli att titta uppför backen - fast jag inte ville .Där skymtar det första huset av det område som du bodde i dina sista dagar..Alla utom lillasyster var med. Hon jobbade och kom över senare på kvällen. Och i allt fattades du, i allt i allt. Det är så min älskling att din tystnad för mig överröstar alla andras röster. Desto fler vi är som samlas desto högre hör jag din röst. Och jag saknar dig så obeskrivligt mycket. Jag vaknar med min saknad och somnar med min saknad och ,min älskling, är så väldigt ledsen..mamma, 2003-06-06 19:21:33Hej!!Pratade med min pappa idag i telefonen, längtar så efter honom. Han har cancer ingen vet hur länge han lever, en dag, en vecka, en månad, år?!??Vill vara i han närhet så ofta jag kan.. Vet inte riktigt varför jag skriver det här hos dig Micke, vi kännde ju inte varandra så jätte mycket men men..Fy bara gråter.. tårarna rinner ner för kinderna.. slutar nu.. Må så gott Kramar AnnicaAnnica, Vallentuna, 2003-06-05 22:25:53KärleksbandMicke, min älskling. Det här skrev jag till dig för några månader sedan och idag har jag ett sånt stort behov att göra det igen. Jag behöver känna vårt kärleksband ,att något finns, någonstans..Starkare än dödenär kärleken , du vetföljer dig där bortai din evighetÖver tysta vattentill ett okänt landefter dig jag sänderkärleksevigt bandTill din nya hemviststräcker bandet sigger dig av min värmeskyddar, värnar digSer dig gör jag intekänner dig ändåkärleksbandet hålleratt varandra nåSom en länk emellanvåra världar jukärleken sig läggeri det tillsammans numamma, 2003-06-03 09:01:26Fly to angelsPictures of youthey're still on my mindYou had this smilethat could light up the whole worldNow when it rains it seemsthe sun never shinesThough it hurts me way deep insidewhen I turn and look and findthat your not thereI try to convince myselfbut the pain,the pain is still not goneAnd I drivedown this lonely, lonely roadI got this feelin'I can't let you goBut I knowyou've got to fly,fly to the angelsHeaven awaits your heartand flowers bloom in your nameYou've got to fly to the angelsand all the stars in the nightthey shine in your name...Lotta, 2003-06-03 01:04:46MickeVad gör ni?Hur mår ni?Har ni, du och Matias hittat varann.. som din mamma och jag?Har ni det bra? Visst hjälper ni oss, visst finns niså näramen vi kan inte se er....Sorgens landskap är grym.. Men vi kämpar,tillsammans din mamma o jag..Och många andra mammor..för vi är så många, tyvärr.Ta hand om varann!!! Se oss, hjälp ossatt mäkts,orka,ni finns i landetlångt borta,vi är kvar ochsaknar er för evigt!Tuija, Matias mammaTuija, Söderköping, 2003-06-03 00:44:08Tankar!Vill höra av migså att du vet att jag tänker på er alla!Önskar dig och de dina en sommarsom ni kan vila i och finna någon slags inre fridemellanåt!Kramar MÅÅÅÅÅNGA!Mari-AnnSmåland, 2003-06-02 21:52:40Älskade MickeNu har jag planterat i dina krukor. De som du hade på din trapp. Jag satte doftande timjam och cironmellis att locka till sig fjärilar och humlor i en sommar utan dig.. Älskade, älskade Micke, en sommar till utan dig. Nej, jag orkar inte tänka så. Det får räcka med att mäkta den här kvällen är utan dig och kanske morgondagen likaså..Älskar dig evigt, alltid i alltmamma, 2003-06-02 21:22:19Micke ValladolidTack för att ni gör så fina minnen av er son och bror ,som vi andra kan ta del av. Jag miste en son 1991 .han var 17år gammal. i juli i år skulle han varit 30år.år efter år ,dag efter dag, tänker jag på honom, men jag är glad att dela med andra som förstår, att livet är ingen självklarhet. Jag kommer att läsa om micke igen. en sån fin kille. Jag tänker på er och delar er sorg, även om min son dog av diabetes. tror jag att en sorg är en sorg, så spelar det ingen roll hur vi mist dom vi älskade. Bara en mammahanne francois, helsingborg, 2003-06-01 20:44:16Ville bara säga...Jag älskar dig så, du är saknad!!!Din lillasyster., 2003-06-01 18:53:19KramarMina varmaste kramar till er alla i familjen.Livet är inte rättvist Marianne.Det har vi fått lära oss.Vi får lära oss att ta en dag i taget. Vi måste tahand om oss själva, vara snälla mot oss själva, om viska orka bära denna tunga börda i många år till.Kram till dig Marianne.Mvh LisbethLisbeth Nyholm, Noraström, 2003-06-01 10:03:491 år 9 månaderMicke, min älskling.I dag ofattbara 1 år och 9 månader sedan .. Kan inte ta till mig det, att det var så länge sedan, den sista kramen, det sista skrattet. Kanske är det ett skydd som Gud ger - att inte riktigt förstå. För någonstans inom mig väntar jag dig ännu. Saknar dig så obeskrivligt. Älskar dig in i din evighet. Med kärlek som är starkare än döden.mamma, 2003-06-01 07:15:13
|
|||||||