Micke, älskade, älskade son
Ner i djupa hålet föll jag
kvar i svarta djupet är jag
kommer inte upp
Trodde benen bar
åtminstone ibland
snart åtta månader sen du dog
Hade börjat vänja mig
hade börjat fatta
trodde jag
Men här är jag
långt nere i gropen
föll i fredags
ligger kvar
Kanske för att brevet kom
från den kvinna du älskade
brevet som minner
om framtiden du förlorade