|
Trodde dina
ord hade tystnat
Trodde dina
ord hade tystnat
för att aldrig
höras mer
men jag hör
dig ju hela tiden
om allt och i
allt som sker
Din vuxna
mörka stämma
ur barnets
späda bröst
från jollret
av dig nyfödd
till
målbrottsbristnings röst
Omgiven av det
sagda
det hörda, det
som var
men hur det är
i nuet
ger du mig
inga svar
|
Du säger mig
så mycket
jag hör dig
dygnet om
alltid ur det
som varit
aldrig i vad
som kom
Ändå, min
älsklings, älskling
att så här få
höra dig
gör att jag
kanske
kan vänta,
tåla mig
Till stunden
då vi åter
tillsammans är
igen
och svaren mig
blir givna
ur sanna
kärleken
mamma
2003 10 12
|
|