Älskade, älskade Micke

Nyårsafton. Några timmar kvar av detta år och snart ett nytt utan dig, utan dig. Åren går och jag med dem. Saknaden efter dig blir inte mindre, tvärtom, den bara växer och växer men samtidigt växer också glädjen och tacksamheten över alla de våra som är kvar. Glädje i sorg och sorg i glädje. Så är det. Livet går att leva, vissa stunder ganska lätt, andra med mycket smärta. Som nu inför ett nytt år utan dig. Älskar dig bortom ord.

May the road rise to meet you,

may the wind be always at your back,

may the sun shine upon your face,

may the rain fall softly on your fields,

and till we meet again

MAY my God hold you

in the palm of his hand. 

Mamma, Söndag, 31. December 2006 21:57

Saknar dig väldigt mycket Micke. Svårt att förstå att ett nytt år kommer och du är inte med. Älskar dig, alltid! 

Lillasyster , Söndag, 31. December 2006 21:56

Kära Micke, då är de vackra ljusen tända.

I lugn och ro, med våra själar. I lugn och ro.

All min värme till Din familj, som blev kvar 

Jennifers mamma, Söndag, 31. December 2006 19:52

Från den stunden jag vaknar, genom dan tills jag somnar

Går jag runt med en blick som jag inte vill ha

Många tror jag är lycklig, för jag är ganska skicklig

Bakom fraser och spel finns det ingen som skrattar - för jag fattar

Det måste va med dig 

Malin, Söndag, 31. December 2006 12:16

NÄR JAG DÖR ÄR JAG ALLS INTE BORTA

FAST MIN KROPP BLIVIT ASKA MIN VÄN.....

TY MED ALLTING SOM SUSAR OCH SJUNGER

SKA JAG KOMMA TILLBAKA IGEN.......

GENOM FÅGLARNAS KVITTER I TRÄDEN

GENOM FJÄRILARS FLADDRANDE SLAG

GENOM FLINGORNAS DANS PÅ DIN RUTA

SKA JAG GE DIG EN HÄLSNING VAR DAG......

OCH NÄR BJÖRKLÖVEN SPRICKER OM VÅREN

OCH DU KÄNNER EN VARMARE VIND

SKA DU ANA MIN SJÄLS ODÖDLIGHET

NÄR JAG DUNLÄTT KYSSER DIN KIND.......

OCH DÅ VET DU JAG ÄR INTE BORTA

NEJ MER NÄRA ÄN DU KAN FÖRSTÅ....

GENOM ALLTING SOM SUSAR OCH SJUNGER

SKA MIN HÄLSNING MED KÄRLEK DIG NÅ.

okänd författare

önskar dig Marianne och din familj en fortsatt lugn och fridfull jul.

detta var min 5 jul utan min Marcus. saknaden gör så ont så ont.hoppas att Marcus , micke och alla de andra änglabarnen firade en riktigt god jul.varm kram från marie-anne mamma till marcus 82-02 alltid älskad alltid saknad 

Marie-anne Thörnström, Onsdag, 27. December 2006 20:57

Tänder ljus idag också. Ett för Marianne och Micke, så klart...Ett för Inga-lill och Ett för Göran, jag vet att denna dagen är svår...tänder Ett för Tomas och Ett för Thisbe, och Ett för den son som aldrig blev född...sen tänder jag ett ljus för den här dagen, och allt vad det innebär i människors hjärtan, den 26 December 2006, två år efteråt. Två år i sorg. 

Malin, Tisdag, 26. December 2006 14:42

Dom säger att minnena var gyllende,

och kanske är det så

Men jag ville aldrig ha minnena

jag ville bara ha dig

Miljoner gånger behövde jag dig

miljoner gånger grät jag

Om endast kärlek kunnat rädda dig

skulle du inte ha gått bort

Under din livstid älskade jag dig

i döden likaså

I mitt hjärta har du en särskilt plats

som ingen någonsin kan fylla

Om tårar kunde bygga en trappa

och hjärtesorg en smal väg

Då skulle jag gå stigen mot himlen

och hämta hem dig igen 

L, Måndag, 25. December 2006 08:09

vill bara visa att jag bryr mig, och som jag tänkt på dig idag Marianne, på dig och på Micke.

Har egentligen ingenting att skriva,,men jag bryr mg om dig, så himla mycket.

Malin, Söndag, 24. December 2006 22:18

Tyst och mörk decembernatt

förr i julefrid

nu i saknad smärtsamt svart

i synes evig tid

Änglar sjöngo högt en gång

om barnet som var fött

kvider jag min egen sång

Sonen min har dött !

Herdar sökte stjärnan klar

fann den så till sist

famlar jag blint vägen dit

ljuset här jag mist

Gud som gav åt världens folk

värme , hopp och tro

hjälp mig nu att stilla mig

i sorgen finna ro

Hjälp mig i decembernatt

orka hålla ut

våga bida till den stund

väntan tagit slut

Värm min son i juletid

håll honom hos dig nu

från min famn han rycktes bort

Tag nu hand om honom, du! 

Mamma, Söndag, 24. December 2006 20:34

Kjære Micke

En liten hilsen med varme tanker fra alle oss her i skogen med ønske om en fredfull julehøytid for deg og dine.

Jeg finner ikke ord, det finnes ikke ord som kan lindre den sorgen og det savnet de som elsker deg så føler i disse dager.

Vær hos de så de kjenner du er nær.

Juleklemmer fra Mary-ann, mamman til Aleksander 

Mary-Ann,mamman til Aleksander, Söndag, 24. December 2006 14:24

Julafton, jag önskar Micke och hans familj lugnast ro under denna dag. Marianne, du är fantastisk, förstå det

Jag hoppas du fått mitt mail. Tänker på dig, på er, kanske ännu mera idag än i vanliga fall. 

Malin, Söndag, 24. December 2006 12:03

Micke, min Micke.

I dag klockan 15.00 tänder alla vi som förlorat barn våra ljus för er. Så många det kommer att bli. Så många ni är.

Just klockan 15.00 är den tid du brukade tränga ihop dig med oss andra och se Disneys julfilmer. Baloo var din favorit.. Stor chokladasken var alltid framme och man fick skynda sig om man skulle hinna före dig. Minnen,minnen.. 

Mamma, Söndag, 24. December 2006 10:35

Älskade Micke

Julaftonsmorgon.

Den stora julklappskorgen som du och dina syskon alltid bar fram kvällen före julaftpon är nu fylld med klappar att senare i dag öpnnas av ivriga prinsar och prinsessor. Så många klappar är det att de inte får plats i korgen och ändå känns det som de är för få.Jag vet varför.Det är för att dina saknasDu som älskade att ge och få. Det enda jag kan ge dig är något fint till graven idag. Vet att någon som älskar dig satte dit en gran igår. Vet att din plats aldrig är i mörker. Du själv, vill jag tro, är i ständigt ljus, i kärlek, frihet och lycka.

Om några timmar är vi alla samlade och du är med, som alltid med. i våra hjärtan, i våra sinnen, i våra minnen. Men åh, om du vore här på riktigt !! 

Mamma, Söndag, 24. December 2006 09:09

Kära Marianne. Det är så svårt i dessa dagar, alla dagar är svåra..men nu..julen...

Micke tänder ljuset för dig.

Känner mig så tom på ord.. vet inte längre vad jag ska skriva säga.

Hoppas på att vi får en fridfull jul.

Kram Ordlösa :-) Tuija 

Tuija, Torsdag, 21. December 2006 22:05

När showen är slut

Och pianot rullas ut

Så ärjag ensam, lika ensam

Som jag var förrut

När showen är slut

Är det skönt att andas ut

Och vila benen

Bakom scenen

När showen är slut

Vinden är svag när klockorna slår

Och en hund springer tyst genom stan

Mitt pepparminttoy har en smak av igår

Fast det är nytt för dan

Jag går förbi en tobaksaffär

Där en löppsedel har kvar en flik

En skrattande mås och en trist millitär Det är min enda publik

När showen är slut...

När showen är slut

Och pianot rullas ut

Så är jag ensam

Lika ensam

Som jag var förrut

När showen är slut

Då har clownen stängt sin trut

När solen vaknar

Vad jag saknar

Att showen är slut

/ Ted Gärdestad / 

R.I.P, Onsdag, 20. December 2006 17:56

En gång skall du vara en av dem som levat

för längesen.

Jorden skall minnas dig så som den minns

gräset och skogarna,

det multnade lövet.

Så som myllan minns

och så som bergen minns vindarna.

Din frid skall vara oändlig så som havet. Och jag ska alltid älska dig 

Malin, Måndag, 18. December 2006 17:52

kära Marianne. vill skicka dig den varmaste kramen nu inför julen. För några dagar sedan satt jag och räknade , femte julen utan Marcus. herre gud jag förstår inte. Femte gången som hans stol är tom. Julen blir aldrig som den en gång barit och inte resten av livet heller. önskar dig och de dina en lugn och fridfull jul. varm kram från marie-anne mamma till marcus 82-02 alltid älskad alltid saknad 

Marie-anne Thörnström, Måndag, 18. December 2006 11:56

Seems like it was yesterday when I saw your face

You told me how proud you were but I walked away

If only I knew what I know today

I would hold you in my arms

I would take the pain away

Thank you for all you've done

Forgive all your mistakes

There's nothing I wouldn't do

To hear your voice again

Sometimes I want to call you but I know you won't be there. 

L, Måndag, 18. December 2006 10:58

Det lackas emot jul...

men, många stolar står tomma.

Kära Micke, älskade ungar, ni som blev mördade...det har gått fem år, men tomheten och saknaden, minskar ej med åren.

Ljusen brinner, med dess klara låga, och färgerna, är era. 

Jennifes mammma, Torsdag, 14. December 2006 01:28  

Vad ger du mig i julklapp i år,

min vän?

Lite drömmar, lite drömmar i det blå ,

min vän!

Är det allt jag får, min vän?

Ur drömmar kan det spira och gro,

min vän!

På drömmar kan det hela bero, min

vän!

Dikt av Nils Ferlin - fritt ur minnet! 

Anna, Onsdag, 13. December 2006 17:33

Älskade Micke, älskade son

Julen närmar sig. Här hemma börjar paketen samlas. Små som stora prinsar och prinsessor har lämnat sina önskelistor. Du vet hur jag alltid tyckt så mycket om att planera och ge bort. Det gör jag fortfarande men som jag också skulle vilja ge något till dig. Det enda jag kan är att beställa den vackraste krans som finns. Att sätta vid din grav. Vad är det att ge sin son- en krans. Du som älskade att få paket. Åh, Micke.

Lucia i dag. Tänker på när ni var små, ni fyra syskon här hemma. Hur ni var lucior och stjärngossar, mer eller mindre motvilligt. Du var den som kastade av dig utstyrseln först. Redan då gick du din egen väg. Men aldrig hade jag väl kunnat tro att du skulle vandra på en väg dit ingen av oss kunde följa efter.

Ja, julen närmar sig. Många blir vi som vanligt men din stol förblir tom, dina paket oöppnade och min saknad är gränslös. 

Mamma, Onsdag, 13. December 2006 07:50

Älskade Micke

Tidig, mörk decembermorgon. Som alltid innan arbetsdagen börjar har jag min stund med dig.

Tänder ditt ljus och saknar dig bortom ord.

Älskar dig så. 

Mamma, Onsdag, 6. December 2006 06:46

Var det så här våra liv skulle bli?

För Gud tog tillbaka den gåva han gav!

I ändlös stillhet, vi sökte varandra röra.

Jag anade att du handen sökte mig ge

och jag sökte dig men kunde inte se.

Försiktigt! Säg intet! Älskade! Vi är så sköra!

Sis Foster 

L, Tisdag, 5. December 2006 16:42

Älskade Micke

Så är då adventljuset tänt. Din ljusstake är framplockad. Den du hade där hos dig och som du tyckte så mycket om. Åh, Micke att se fram emot ännu en jul utan dig gör så ont. Ändå går det, på något sätt går det och när jag träffar de våra eller hör deras röster så känner jag hur mycket det ändå finns att glädjas åt. Men om också du vore här. Här hos mig. Saknar dig bortom ord.

Vi tänder ett ljus i advent.

Det värmer den som frusen är.

Vi tänder ett ljus i advent,

det sprider ljus mörkret här. 

Mamma, Söndag, 3. December 2006 20:17