Foto & Video

Våra ord

Begravningen Artiklar/pressklipp Gästboken Startsidan


Mickes gästbok under 2007

Här finns alla inlägg som har gjorts i gästboken under år 2007.

December  November  Oktober  September  Augusti  Juli  Juni  Maj  April  Mars  Februari  Januari


Älskade Micke

 

Intensiva dagar med många känslor, många tankar. Så många stunder med de våra och samtidigt med dig i mitt hjärta. Som alltid i mitt hjärta.

 

27e Din begravningsdag. Jag var bjuden på stor fest men kunde inte förmå mig dit. I mina tankar fanns bara du. När kvällen gick mot natt var ljusen här hemma tända men de kunde inte värma mitt frusna mammahjärta. Det kunde ingen och ingenting just då.

 

28e.Din lillebrors födelsedag. Värme, kärlek och många skratt. Och inombords också många tysta tårar. På hyllan fotografi av er bröder tillsammans kärleksfullt lutande er över kronprinsen. Då när allt var helt.

 

29e.Din pappas födelsedag och den här gången jämn med mycket extra. Alla var vi där. Åter värme, kärlek och många skratt. Bullrigt och stojigt som vanligt när vi kommer igång och det är fort gjort. Ändå, alla röster till trots överröstade din tystnad stundvis allt annat.

 

I dag mötte jag en av dina kompisar. Han var på väg till din grav med en blomma.

Vi kramades och var ledsna tillsammans en stund men kunde sedan skratta och prata om annat för just så är livet numera , min älskling. Glädje i sorg och sorg i glädje. 

 

mamma Söndag, 30. September 2007 18:25

 


 

Älskade Micke

I morgon är det ofattbara sex år sedan vi begravde dig. Hur kunde vi stänga kistlocket? Hur kunde jag se din kista sänkas ned utan att själva kasta mig efter? Hur har livet kunnat gå vidare utan dig ? Det kan jag inte förstå men med ett steg i taget, ett andetag i sänder har det gått.I ständig saknad efter dig . Återseendet är mitt hopp. 

 

mamma Onsdag, 26. September 2007 06:35

 


 

Kära Micke,med familj.

 

Förstod ej varför sömnen ej kom...

 

Konstiga drömmar, äh, egentligen inte så konstigt,efter 6 år.

Nåväl, mina drömmar är ej edra, i natt...ljusen jag tände är Dina Micke, och Din familjs.

I höstnattens vackra mörker, som övegår till en ny dag, är jag med er. Som alltid.I den nya dagen. Utan er, våra älskade ungar. 

 

Jennifers mamma, Onsdag, 26. September 2007 00:28

 


 

I höstens alla vackra färger, jo, vi ser dem...nu, i sin helhet. Efter 6 år.

Så vill vi sända de allra varmaste hjärtehälsningar... Jennifers ma o pa. I höstens vackra färger, men vår saknad och vår längtan, efter våra älskade barn, är i denna gråa zonen, om än i höstens färger...

Och vilka färger har mördarna?

 

Pastellfärger? Allt i rosa? 

 

Jennifers mamma, Lördag, 22. September 2007 21:11

 


 

Wherever you are

 

Now when I feel so down and out

somehow you´re still by my side

And I hope life is good

wherever you are

 

You will be forever in my heart

when you couldn`t hold me

I will try to be strong

I just hope you belong

wherever you are

 

I would give just anything

to see you face ,to hear your voice

just one more time

 

Oh, I hope life is good

whereever you are

you will be forever in my heart

I just hope you belong

wherever you are

 

/ E,Segenstedet / 

 

L, Torsdag, 20. September 2007 16:23


 

Älskade Micke

I dag fick jag en rosa ros. Doftande och alldeles underbar. Han som gav mig den sa : idag är det en rosa du ska ha. Han visste utan att veta.Förstod utan att förstå. Att just idag hade den mörkröda kvävt mig. Just idag behövde det mörka bytas mot det ljusa.Och så blev det. För en kort doftande stund blev det just så. Min älskling.. 

 

mamma Tisdag, 18. September 2007 19:03

 


 

6 år...

Sorg, saknad, längtan, och undran...

Var är ni...älskade ungar.

Vi som blev kvar, jobbar vidare...med ALLT.

 

Värme,till Din familj, Micke. 

 

jennifers mamma, Tisdag, 18. September 2007 18:51

 


 

Hell's brewing, dark sun's on the rise

This storm will blow through, by and by

House is on fire, vipers in the grass

Little revenge and this too shall pass

This too shall pass, darling

Yeah I'm gonna pray

Right now, all I got's this lonesome day

Lonesome Day 

 

lonesome Måndag, 17. September 2007 17:20

 


 

Hej på er. Ville bara säga hej och att ni ska veta att jag alltid tänker på er och Micke. Den jobbigaste perioden i våra liv är ju nu, och vi har det inte lätt. För alltid kommer den här årstiden att innebära sorg för micke och min mamma. Ger er en jätte kram och önskar er allt gott i höstmörkret. Ta hand om varandra.

Kram Martin. 

 

Martin Söndag, 16. September 2007 22:38

 


 

Älskade Micke.

 

Söndagkväll. Tänker på hur många kvällar, just söndagar och just den här tiden, som du brukade komma förbi efter träningen. Ett jätterfat med mackor för du var vrålhungrig och sen satt vi och pratatde länge, länge. Sista gången hade du bråttom iväg så du lämnade gympadojor och allt här och sa, jag hämtar dem sen morsan. Men sen kom aldrig, min älskling. Och skorna är leriga kvar..

 

Saknar dig - Älskar dig - Längtar dig 

 

Mamma Söndag, 16. September 2007 19:05

 


 

Nu kommer de vackra höstfärgerna. Jo, det är höst.Igen...Utan er.

Nyponkvistar, rönnbärskvistar, och de där roliga snöbären blir plockade. Renfana, den vackra lila skogsljungen, och allt annat som hösten bjuder på i sin fägring, blir till kransar, så vackra...till er. 

 

Jennifers mamma, Måndag, 10. September 2007 21:24

 


 

Älskade Micke

 

I dag kommer de efter månader borta. Jag går dit om en stund för att se över att allt är som det ska innan de öpnnar sin dörr väl hemma igen.Lämnar min blomma på köksbordet och mitt Välkommen Hem kort. Åh Micke, min Micke om jag kunde skriva ett sådant kort också till dig.Saknar dig så obeskrivligt. 

 

mamma Lördag, 8. September 2007 08:32

 


 

Energi... men mest av allt kärlek.

Kram 

 

Jennifers mamma, Torsdag, 6. September 2007 20:16

 


 

Av längtan till dig

 

I en evighet levde jag som om du inte fanns.

I alla drömmar var du ändå nära, så underbart nära.

Och jag trodde jag fann dig, men du va nån annanstans.

Och varje gång jag funnit nån så såg jag att drömmen inte va sann.

 

Tänk alla famnar jag lämnat av längtan till dig,

för jag trodde att du fanns och väntade mig.

Ja, alla dagar jag vandrat så sorgsen och trött,

för att möta den vackraste mänska jag nånsin mött.

 

/ CajsaStina Åkerström / Åsa Jinder / 

 

L Onsdag, 5. September 2007 11:59

 


 

I väntrummet på Södersjukhuset

 

Sitter här i rummet

här på intensiven

Innanför dörren

ligger min son

sövd, sönderskuren

Micke vi är dig nära !

 

Rädd, rädd

vill bara skrika

vad är det som händer

Kan ingen komma

kan ingen säga

att allt ska gå

 

Ute börjar det ljusna

men skymmer mina ögon.

Väggar höga

fönster tomma.

Solen ser han den.

Micke, vi är dig nära !

 

Värker, värker

magen värker.

Höra möbler

slås mot väggen

när lillebror börjar förstå

 

Storasyster, lillasyster

Vi är här. Allesammans.

vilja skrika, vilja slå

Micke, vi är dig nära !

 

Vandra omkring

vilja kräkas

Stå vid dörren

den stängda dörren

Så nära dig

som vi kan få

 

Timmar kommer

timmar gå

Ångest, fasa

Ljust och mörkt

mörkt och ljust

Micke vi är dig nära !

 

Mörkt och ljust,

ljust och mörkt.

Läkaren kommer

Åh Gud!

De kommer två….. 

 

Mamma, Lördag, 1. September 2007 14:23

 


 

Massa känslor bubblar i mig, men jag får inte fram ett ord.

Du är saknad Micke.

Mina tankar finns med er alla. 

 

Andreas Lördag, 1. September 2007 12:48

 


 

Idag räcker inga ord till, tänker på er idag...och önskar att jag kunde vara dig nära idag M. 

 

 

Malin Lördag, 1. September 2007 09:05

 


 

Hej Micke

i Sex tunga år har din mor gått till graven och sörjt.

I sex tunga år har hon förbannat din mördare.

I sex tunga år har hon önskat att Du skulle komma tillbaka och vara som förr sitta på din plats, Men du är borta borta i ett annat land där Vi inte når dig, Och jag hoppas innerligt att du träffat Robert och jag tror nej jag vet att Ni två skulle tycka om varann! Liksom jag tycker om Din Mor en vän som den bästa är som man kan dela både Glatt och ledsamheter med. 

 

Ann-Britt, Lördag, 1. September 2007 07:24

 


 

Sex år utan dig

det är inte att förstå

att inget kunnat göra

att bara längtat så

 

Sex år av vakna nätter

av tunga, mörka dar

bräddade av minnen

av livet som det var

 

Sex år som i en dimma

i ständig väntan på

att du skulle komma

tillbaka hem ändå

 

Sex år i sorg och saknad

av längtan utan sans

i allting har du funnits

och ändå ingenstans

 

Sex år i ständig kärlek

in i din evighet

kanhända du där hör orden

de vackraste jag vet... 

 

mamma Lördag, 1. September 2007 06:27

 


 

Tänker på er speciellt idag och sänder massor med varma kramar. 

 

Lotta Lördag, 1. September 2007 05:36