Foto & Video

Våra ord

Begravningen Artiklar/pressklipp Gästboken Startsidan


Mickes gästbok under 2008

Här finns alla inlägg som har gjorts i gästboken under år 2008.

December  November  Oktober  September  Augusti  Juli  Juni  Maj  April  Mars  Februari  Januari


Älskade Micke.

 

En gång var vi tillsammans, två unga par.Båda papporna från Spanien.Vi mammor glada och starka.Så stolta över er barn. Framtiden var ljus och helt självklart vår.För er oändlig.

 

Åren gick, våra vägar skiljdes men i går möttes vi igen. På en plats vi aldrig kunnat föreställa oss. Vid din grav och nu tätt intill också Danelitos.Där möttes vi,där grät vi i varandras famnar.

 

Framtiden är fortfarande vår om än inte som vi trodde, aldrig mer som vi ville. Er är borta, för alltid borta. Så blev vårt och ert gemensamma öde. 

 

mamma Torsdag, 29. Maj 2008 19:59

 


Har varit och planterat på min sons grav

Tänkte så på Dig och Din mamma.

Här går vi och längtar och saknar sina stiliga Pojkar.

Vi går här kvar men kanske en dag..........

 

Men läste i Tidningen om en 19 årig Kille på Orust som förolyckats

Ta väl vara på varann 

 

Ann-Britt  Onsdag, 28. Maj 2008 14:41

 


Alla olevda år

de som var dina

vart tog de vägen ?

 

Alla odrömda drömmar

de som var dina

tog du dem med dig ?

 

All denna kärlek

den heta i dig

brinner den än ?

 

Om så

för vem

för vem ?

 

Alla olevda år

de som var dina

Vem lever dem ? 

 

mamma  Lördag, 24. Maj 2008 18:33

 


För idag finns inga ord. Men det finns tankar...jag tänker på dig, på dem på henne, hela dagen Micke. I allt tänker jag på, och berörs... av dig. 

 

Malin Lördag, 24. Maj 2008 17:42

 


Älskade Micke

Idag din födelesdag. Någon har plockat dina blommor ner vid sjön nu på morgonen,några var vid din grav redan igår och gjorde den till ett hav av blommor. Någon är på väg dit just nu.Med möda på gamla, värkande ben men vill ändå försöka orka sig dit än en gång. Någon köper presenter till de sina i stället för de som inte längre kan ges till dig. Vi andra samlas senare idag och släpper upp vår ballong.Vi följer den med blicken och vill tro att den når ända till dig.Saknar dig och älskar dig bortom ord. 

 

mamma Lördag, 24. Maj 2008 10:48

 


Grattis på födelsedagen storebror. Om vi ändå kunde gå på födelsedagsfika hos dig idag istället för att samlas vid din grav. Saknar dig obeskrivligt mycket. Tiden läker INTE alla sår. Jag älskar dig, alltid, alltid. 

 

Lillasyster Lördag, 24. Maj 2008 10:19

 


Tänker mig idag en höggravid kvinna...

Älskar alla sina efterkommande barn. Men att få sin förstfödde...och mista honom i ett mord.Och hans syskon lider.

Ljuset tände jag igår, och det brinner med en klar låga 

 

 

Jennifers mamma Fredag, 23. Maj 2008 19:44

 


Orkar inte med alla FEL 

 

Jennifers mamma Fredag, 23. Maj 2008 19:38

 


Älskade Micke.

 

Den här stunden, idag för två år sedan, stod Bosse vid busshållplatsen här utanför. Instumenten var med och konserten väntade i ljuvlig försommarkväll. Vem kunde ana att han bara hade någon minut kvar att leva. Att han skulle bli krossad av bilen som kom där i vansinnesfart och slirade upp på trottoaren. Vem kunde ana,vem kan förstå.

 

Den vita syrenen här utanför blommor och doftar. Den som jag fick som späd planta av Marianne. Vi satte den tillsammnas och tänkte på hur vacker den skulle bli som utvuxen. Vem kunde ana att hon aldrig skulle få uppleva det. Att hon skulle få en stroke och så en till och så var också hon borta. Vem kunde ana, vem kan förstå.

 

Om två dagar är det din födelsedag. När jag en gång i ljuvlig maj bar dig som nyfödd, rusig av lycka och kärlek hur kunde jag då ana att du skulle möta din mördare och hans ondska. Vem kunde ana, vem kan förstå.

 

Min älskling, min älskling. 

 

mamma Torsdag, 22. Maj 2008 20:24

 


Älskade Micke.

Den stora häggen hos mormor, du vet, står i full blom och syrenhäcken bredvid slår alldeles snart ut. Därifrån som jag till alla dina födelsedagar plockat och burit hem till dig. Då när du var fortfarande var alldeles nära gjorde jag det tidigt på morgonen innan du vaknade. Gick där i aningslös lycka .Visste ingenting om att en mördare fanns och att ni två skulle mötas.Nu bär jag mina blommor till din grav och mitt hjärta gråter.

 

Tungt faller hägg

Blad i aska över anstaltsmur

Doft av blod i mördarcell

Hägg faller tungt 

 

mamma Fredag, 16. Maj 2008 07:23

 


Think about all the arms I've left because of the longing for you,because I thought that you existed and waited for me.Yes, all the days I've walked so sadly and tiredly,just for meeting the most beautiful person I've even met. 

 

lonesome Tisdag, 13. Maj 2008 19:12

 


För en timma sedan var jag ute och plockade några lysande gullvivor i solskenet. Ett par damer gick förbi och pratade om Häggen. Så tänkte jag på dig Micke.., hur din mamma ofta nämner något om att Häggen blommar, sedan tänkte jag att Maj är ju din månad...i värme, ljus, den åter vaknande årstiden...den åter vaknande - Våren. 

 

Malin Tisdag, 6. Maj 2008 15:40

 


Älskade Micke

Nu är vi inne i din månad, förhoppningarnas och ljusets tid. Varje maj är som om jag bär dig på nytt.Skyddad, värnad, trygg. Om så vore än. Dina gullvivor glöder i morgonljuset och en ny dag har börjat... utan dig, utan dig .. Saknar dig så.

 

Varje morgon likadant, djupa andetag för att ta tag i dagen och i livet.I den stilla stunden med dig. Sedan går allt numera för det mesta rätt bra. Jag kan glädjas åt andras glädje, sörja i andras sorg, leva mitt liv i smått och i stort som en alldeles vanlig och helt obetydlig liten varelse här på jorden.Ibland undrar jag varifrån vi människor får all vår styrka. 

 

mamma Tisdag, 6. Maj 2008 07:09

 


Tack för ditt mejl Marianne! Underbart foto"" Självklart är han omgiven av en massa barn där han är nu! Jag tror att du genom denna sida ger andra styrka att leva vidare efter en sån här tragedi. Lätt att ge upp när livet är svårt. Bara en sån här vacker sida kan ge styrka åt många. Skickar ett utdrag ur min blogg..:"Vi är alla rädda för något, innerst inne finns en återkommande mardröm som bara inte får nå verkligheten. Min verklighet, min mardröm har nått verkligheten och jag kan inte stoppa undan den. Kan inte kämpa emot den. Kan bara leva i den, stå ut. Om ens det.

 

Glasskärvorna är så små och vassa att de ofta inte går att få ut ur kroppen, de bara sitter där, svider, och omöjliga att få ut. Jag har många sådana små glasskärvor inom mig, vissa har suttit där i flera år, andra har kommit nyligen. Några har kommit den senaste tiden, och de gör ont... Så förbaskat ont.

 

Dagarna är hemska, men nätterna är värst ! !"

... När man känner så som jag skrev nu, då är det skönt att veta att man inte är ensam.. att det alltid finns någon där ute som förstår och känner likadant.

*Kramar* 

 

Angel Måndag, 5. Maj 2008 19:51

 


Hamnade på denna sida och blev väldigt rörd. Inte bara av det som hänt utan er styrka att berätta. Svårt att veta vad man ska säga så skickar över en dikt jag skrivit. All styrka till er/Kram Angel....It`s been a while now since you walked out that door.

It feels like yesterday. It still hurts.

I miss your every breath, your warm gently soft kisses and your beautiful smile...

...i just miss everything..

I try not to cry. But it just hurts so bad. I miss you so much.

When you left you took a part of me with you.

Everyday i wish you just came back to me and said that everything is going to be okey.

One part of me know that you won`t...but the other part of me prays that you will.

I sleep with the light on in case you comes back and kiss me goodnight like you used to.

You will always be in my heart!! 

 

Angel Lördag, 3. Maj 2008 22:48

 


Kramar, Micke...och gullvivor 

 

Jennifers mamma Fredag, 2. Maj 2008 21:35

 


Once a heart is shattered

Can it ever mend

Once your spirit is broken

Can it be whole again

Each little peace is sacred

each little part must fit

But when a peace is gone again

there is no replacement for it

 

We learn to laugh and smile again

feel guilty when we do

We learn to live our lives again

all the while missing you

 

I know you want to see us

Smiling and happy for you

You're in heaven Angel

But we wish we could see you too

 

My heart it feels so heavy

and yet I smile for and laugh

sometimes I want to scream it

this smile is just a mask.

 

If only it were tomorrow

you know that golden day

when once again I will hold you

and the pain will fade away.

 

Till then my love i hold you

in my broken heart

I'm trying to learn to live again

today is a brand new start

 

/ nn / 

 

 

lonesome Fredag, 2. Maj 2008 17:11

 


Så nu är det vår, nu blir det ljusare och ljusare...önskar så att flera fick dela vårkänslorna med oss... 

 

Malin Torsdag, 1. Maj 2008 14:56