You may ask me how I know my Lord is real
You may doubt the things I say and doubt the way I feel
But I know he's real today he'll always be
I can feel his hand in mine and that's enough for me
I will never walk alone he holds my hand
He will guide each step I take
And if I fall I know he'll understand
Till the day he tells me why he loves me so
I can feel his hand in mine
That's all I need to know
I will never walk alone he holds my hand
He will guide each step I take
And if I fall I know he'll understand
Till the day he tells me why he loves me so
I can feel his hand in mine
That's all I need to know
I can feel his hand in mine
That's all I need to know
L, Fredag, 31. December 2004
16:31
Åh, den dikten,den dikten.
Den lästes på vår dotters begravning.
Oh, så vacker, vi fick den av en präst.
Micke, Micke, vad ska vi göra, vad ska vi säga...vi som är kvar.
Vi ropar efter Er...Ni som inte är kvar på jorden. Vi ropar efter Er... och ber
om hjälp. Vi ber om hjälp...samtidigt, som vi föröker hjälpa andra i nöd.
Vi ber Dig och Jennifer om hjälp... jag gör det. Och Ni leder mig rätt... så
rätt.
All min kärlek, all min kärlek.
jennifers mamma, Torsdag, 30.
December 2004 00:24
Skickar en hälsning till minne av din son. Jag
förlorade själv min son i en trafikolycka 31 okt 1999.
Varma hälsningar Cicki
Cicki Jonsson, Onsdag, 29.
December 2004 03:48
Älskade Micke.
Mer än 59000 döda och fler och fler hittas. Många hundra tusen skadade. Mer än
miljonen hemlösa. Många, många svenskar borta.Sorg över Sverigem sorg över
världen.
Ny katastrof i Somalia. Hungersnöd runtom i Afrika. Åh, Micke som det är,så
många som har det svårt. Det är bara för oerhört för att kunna ta in.
Och här hemma går jag och letar dina bouppteckningspapper för ett bankärende som
inte längre kan vänta. Hittar dem inte men ett kort brev från dig skrivet någon
månad innan du mötte din mördare...du slutade det med; vi ses snart mamma,kram
Micke.. Åh, min äskling..
mamma, Tisdag, 28. December 2004
20:13
Säg inte, att ingenting
blir kvar
av den vackraste fjärilen
livet gav.
Säg inte, att vingarnas färg
bleknar bort
och försvinner i vinden
som stoft, som stoft.
Om fjärilens kropp
måste gömmas i grav,
är ändå den svindlande
flykten kvar!
- Bo Setterlind -
NN, Tisdag, 28. December 2004
18:09
Jag vill tända ett ljus för alla drabbade i
Asien, alla hemlösa alla som mist någon...alla barn som mist föräldrar alla
föräldrar som mist en eller flera barn! Vi vet alla vilket helvete de går
igenom....Vilken lång väg de ska vandra på. Må de alla få ork och kraft att
klara ut denna oerhörda tragedi!
Agneta, Tisdag, 28. December 2004
16:06
Hej Micke!! Idag sörjer världen för alla i
Sydostasien. Ta väl hand om dom som kommer upp till dig så får vi försöka ta
hand om alla de som blev kvar. Kram
Ewa, Måndag, 27. December 2004
15:46
Micke, min älskling. Läser i texttv. Har inga
ord. Tänker på alla som har förlorat sina anhöriga, på alla som i förtvivlan
letar, väntar, hoppas. Har inga ord..
" Över 23 500 människor dödades av söndagens flodvågor, enligt de senaste
uppgiftera.
Dödsvågorna sköljde in över ett stort antal länder i Asien efter flera kraftiga
jordskalv i havet utanför Sumatra i norra Indonesien och ögruppen Andamanerna.
Bland dödsoffren finns turister från Sydkorea, Japan, Tyskland, Sydafrika,
Finand, Hongkong, Storbritannien, Irland, Danmark, Australien, Malaysia, Mexiko,
Ryssland, Sverige, Chile, Tjeckien, Spanien och USA.
Döda
Indien: minst 6.280
Indonesien: minst 4.491
Malaysia minst 48
Burma minst 12
Sri Lanka minst 11.500
Thailand minst 839
Bangladesh minst 2
Maldiverna minst 32
Somalia minst 9 "
mamma, Måndag, 27. December 2004
12:40
Så länge vi kan älska varann och minnas den
kärlek vi kände, så kan vi dö utan att egentligen försvinna. All kärlek vi har
skapat finns kvar. Alla minnen finns kvar. Vi lever vidare - i hjärtat på var
och en som vi har berört och format medan vi levde. Döden är slutet på ett liv
men inte på en relation
/ Mitch Albom /
Föregående sida Nästa sida
NN, Måndag, 27. December 2004
10:50
Micke, min älskling, min älskling.
Juldagsmorgon. Går här hemma och plockar.Och tänker och tänker.. på det som
varit och det som komma skall. Önskar så att du vore här. Tänk att få krama dig,
höra dig, känna dig.Kanske en gång kommer den stunden igen. Så måste jag tro.
I går vid din grav. Någon hade tänt ljus, din faster och dina kusiner kom med en
vacker blomma. Mormor med sitt julaftonsljus. Jag din med din krans. Den med
domherremamman som har några ungar kvar i boet och någon som flugit sin väg
.Lillasyster hade smyckat sina ljus bara för dig, för dig. I mossan skymtade
pärlorna från storasyster, din pappas kärlek syntes överallt och så också din
brors. Hela din grav var täckt av våra tankar till dig men jag kände inte att du
var där, inte alls. Kanske var du någon annan stans.Någon stans i frihet, värme
och kärlek. Det önskar jag dig, min älskling.
Sedan samlades vi för att fira vår jul tillsammans. God mat och många klappar
till de små. Du skulle ha sett vår minste..kanske du gjorde det.. när tomten
kom.Han blev så blyg men genast hade han sin storasyster och sin storbror
omkring sig till skydd och uppmuntran och då gick ju allt så bra.
Jag fick de allrasom allra raraste hemgjorda saker av de små och av dina syskon
också underbara gåvor givna i kärlek. För varje paket jag öppnade hade jag dig i
mitt hjärta.Precis som jag hade när jag själv slog in mina.
Tre paket var väldigt speciella för mig. Det var de två smyckena till dina
systrar, efter deras mormors mormor
och fickuret till din lillebror, det efter hans mormors far. Länge har jag velat
lämnat dem vidare men alltid hejdat mig då jag inte hade två ting att fördela
till er söner. Men nu kunde jag. Till dig kan jag ju inget mer ge. Men till din
bror med stor tacksamhet att han finns, till dina systrar att de finns. Min
älskling , jag kan i det glädja mig och samtidigt sörja. Så är det.
Nu ska jag fortsätta att plocka lite och tänka.. tänka på den största gåvan av
alla som vi gemensamt fick igår. Du vet..
mamma , Lördag, 25. December 2004
09:33
Ljusen är tända, ensam med min kaffemugg,sitter
jag på verandan.Och tänker, saknar och längtar, och saknar.
Precis som din mamma, Micke.
Kramar
jennifers mamma, Lördag, 25.
December 2004 08:38
Kramar om er alla denna julaftonskväll...
Christina, Fredag, 24. December
2004 21:47
Sorg i juletid
Tyst och mörk decembernatt
förr i julefrid
nu i saknad smärtsamt svart
i synes evig tid
Änglar sjöngo högt en gång
om barnet som var fött
kvider jag min egen sång
Sonen min har dött
Herdar sökte stjärnan klar
fann den så till sist
famlar jag blint vägen dit
ljuset här jag mist
Gud som gav åt världens folk
värme , hopp och tro
hjälp mig att nu stilla mig
i sorgen finna ro
Hjälp mig i decembernatt
orka hålla ut
våga bida till den stund
väntan tagit slut
Värm min son i juletid
håll honom hos dig nu
från min famn han rycktes bort
Tag hand om honom
mamma, Fredag, 24. December 2004
11:02
Vill bara önska dej och de dina en Fridfull
Jul. Hoppas den blir så bra den kan.
Kram
Lotta, Torsdag, 23. December 2004
23:42
Så är det dags att fira ännu en jul utan Micke...så svårt..mina varmaste tankar
går till dig o din familj.
Önskar er alla en fridfull Jul, o ett Gott Nytt År, Kram Maggan
Margareta, Torsdag, 23. December
2004 18:10
ÖNSKAR DIG OCH DIN FAMILJ EN RIKTIGT FRIDFULL
JULHELG
MÅNGA VARMA KRAMAR DITTE
Ditte, Daves mamma, Torsdag, 23.
December 2004 11:02
Kort vals till min älskade
(Närmare gränsen -88)
Min själ finns i alla dom saker
Jag glömt kvar i dom brev jag dej sänt
Den finns i den luft som du andas,
i smaken din tunga har känt
Jag ser dej smyg, jag bevakar dig ömt
Ser dom drömmar du drömt
Så gör ingenting du ångrar,
gör inget jag inte bör
Tro inte det som du ser, eller hör
Vänta mej hem när du vill
Jag saknar dej mer än du anar,
mer än du någonsin begärt
Minns alla dom ekande nätter,
vi skrikit ut : "Vad är det värt?"
Jag skriver det här
Ur ett oförlöst skri
Ifrån rummet brevid
Vänta mej hem när du vill
Peter LeMarc
Anzo, Onsdag, 22. December 2004
11:09
Min älskling, min Micke.
Julklappskorgen är fylld, Du vet den korgen som du och dina syskon alltid
hämtade upp från källaren.Den har burits av er så många gånger att ena handtaget
är borta.Men byta ut den, nej aldrig.Därtill är de goda minnena för många.
Mörkt och kallt ute.Jag tror det blir snö idag. Ska lägga ut lite mat till
fåglarna innan jag ger mig iväg till arbetet. Ute på terassen där din julkrans
väntar. Den som vackraste krans med mossa, kottar och domherrar. Till din grav..
Åh, min älskling så jag saknar dig !
mamma, Onsdag, 22. December 2004
07:15
Milt är ditt öga och djupt dess sken
Famnar i kärlek världen
Trött är min själ, i din famn så len
Lyft den,o Gud, och bär den
Lyft den till dig och söv den sen
Stilla till ro på färden
Sv.ps 450:2
NN, Tisdag, 21. December 2004
17:09
Vilken fin sida! Vilken underbar person Micke
verkade vara. Jag lider med er!
Idag är det 14 år sedan min älskade storasyster begravdes endast 19 år gammal. I
år blir även första julen utan min pappa som gick bort 53 år gammal i våras.
Samtidigt blir det femte julen med min älskade Wilma och första för vår lilla
älskling Wiola.
Skall man sörja eller glädjas... Det är inte alltid så lätt, men vi försöker att
glädjas och se tillbaka på alla härliga minnen man har. Vår stora tjej på fem år
har många underbara minnen av morfar som hon gladeligen berättar om. Hon kan
även säga att jag saknar Camilla jättemycket fast jag inte träffat henne!
Det blev långt...
Ha en så god jul som det går!
Kramar från mig
Ulrica Magnusson, Tisdag, 21.
December 2004 10:54
Min älskling.
Så har då fjärde advent kommit och nästan gått. Julmarknad med de små och dina
systrar. De sista paketen inslagna.
Till dig inget, inget. utom den krans jag beställt till din grav. Din grav..nej,
det var inte så det skulle bli..inte så. Men det blev det. Saknar dig så
alldeles obeskrivligt. Mer och mer och mer..
mamma, Söndag, 19. December 2004
21:16
Lördag, kulen och grå, folk som stressar runt.
Det är handla julklappar-tid.
Och vi ska till kyrkan, kl.16.00.
Julkonsert, med "vår" präst, som betyder så mycket för oss.
Vi kommer att tända ljus...det är bara det...att det har blivit så många att
tända, från år 2001.
Mycket värme till Din familj, Micke.
jennifers mamma, Lördag, 18.
December 2004 15:06
Micke, min älskling.
Köpte några julklappar till de våra. Överallt såg jag sånt som skulle ha passat
dig. Du älskade, bara älskade att ge och få julklappar. Vem ger dig några nu?
Vem ? Åh, min äskling.
I går gjorde jag i ordning personalens paket.För första gången på tio år kunde
jag inget göra i ordning för Gittan. Vem ger henne några nu ? Vem ?
mamma, Torsdag, 16. December 2004
20:42
Jag kan ingenting dikta
och ingenting måla
och ingenting säga
som räcker idag...
Men lyssna till vinden
som sjunger sin längtan
och smeker Din panna,
för vinden är jag.
/NN /
L, Torsdag, 16. December 2004
10:33
Hej Marianne,
Sitter & läser din vackra ,kloka dikter. Jag försöker att komma på nåt att
skriva till Jockes ettårsdag den 3 Jan men allt står still. Vi ska sätta ut en
minnes annons & jag vill så gärna ha nåt personligt. Om jag inte kommer på nåt
får jag då låna din ettårs dikt?
Kram Sussi
Sussi, mamma till Jocke som do,
Torsdag, 16. December 2004 09:25
Hej Micke... jag sitter här och tänker på dig
idag. Vet inte varför men det känns så tungt idag.. och då brukar jag gå in till
dig. Det är alltid så fridfullt hos dig. Vi kände ju inte varandra men jag tror
att vi skulle gillat att vara varandras vänner. Jag satte med min länk till
hundarna idag... de är mina glädjeämnen. Och de som får mig att känna mig
levande...
Jag sänder en kram till din mamma och familj. Ta hand om min kusin där uppe hos
dig..och hälsa att hennes barn har det bra. KRAM
Ewa Wikström, Onsdag, 15.
December 2004 22:16
Micke, min älskling.
Hemma efter en lång dag. Varje dag har sitt, saknaden efter dig och samtidigt på
något förunderligt sätt livet som pågår fastän du inte finns med i det.
I dag gjorde jag ett besök på en sluten avdelning i en sluten värld. Där var
kvinnan med sticksår över bara armar, där var mannen som talde till sig själv
eller till någon eller ingen..vad vet jag.Och där var den som vi kanske kan
erbjuda en fristad, en nystart i livet.Någon slags trygghet,kanske framtidstro.
Och i den långa korridoren bredvid hissen med sin låsta kod stod plastgranen med
kulor i de som starkaste färger.Kanske sedda av någon.
De är rätt många nu, min
älskling,Ungdomarna jag mött. Jag kommer ihåg den förste efter din död.Hur
outhärdligt svårt det var att bejaka hans glädje över sitt hem, ta emot sin
nyckel, sätta upp sin namnskylt. Jag tänkte bara på hur du inte ens fick inreda
klart din nya lägenhet, tänkte på att när namnskylten kom upp var du död.
Men nu min älskling kan jag nästan fullt ut möta dem.Jag kan i min sorg ändå
känna glädje med andra. Men inte, och aldrig mer tror jag, på det sätt jag
gjorde förr. Därtill är tomrummet efter dig bara alltför stort. Jag längtar ju
efter dig så alldeles obeskrivligt.
Nu ikväll har jag varit hos de små. Fått deras kramar och kärlek. Älskar dem så
och det gjorde du med. Så mycket..
I morgon kommer en ny dag och en lång kväll, mycket kommer att hända, ljus i
mörker, mörker i ljus. Men det får bli då. Nu är den här dagen över, natten är
snart här. Adventsljusen brinner och min saknad efter dig är så ohyggligt
smärtsam.
mamma, Tisdag, 14. December 2004
21:28
Tiderna har ändrats och förändrat oss alla, var
som var är inte längre och det vi trodde var sant är blott ett minne eller en
dröm vi drömt.
/ Carla-Joyce Dengo /
L, Tisdag, 14. December 2004
09:00
Kölden biter i advent
och vårt tredje ljus blir tänt.
Gud bevare alla frusna,
ge dem värme, låt det ljusna
Min älskling. Min Micke.
Blir det någonsin så ? Värme, ljus .. utan dig, utan dig..
mamma, Söndag, 12. December 2004
11:45
Åh Marianne!
Vill bara sända över mina varmaste kramar till dig. Det är så mörkt så mörkt...
Hur ska man orka?
Kramis Malin - änglamamma till Jonathan
Ps. Jag har lånat lite dikter av dig (om det fortfarande är okej?) Jag lovar att
inte glömma tala om vart de kommer ifrån.
Jonathans mamma, Söndag, 12.
December 2004 03:28
Så många tankar till dig o din familj...jag har
ändrat adress..men tankarna..de finns..din fina son...jaa du..svårt att
förstå...!Har tappat orden....vet inte vad jag ska säga...önskar det fanns något
att säga till tröst..Jag tänker på er ska du veta...Kram Maggan
Margareta, Lördag, 11. December
2004 21:42
Saknar dig, saknar dig, saknar dig
I varje andetag, i varje stund
min älskling
min Micke..
mamma, Torsdag, 9. December 2004
20:13
Det är tungt, det gör ont, jag är trött, så
fruktansvärt trött, på att sakna och längta.
Åh, Micke, åh Jennifer...Älskade ungar.
L... så vackert Du skrivit.
När flöjten tystnade...
När flöjten tystnade.
Så är det. Så känns det.
Kära Marianne. All min värme.
Jag är fortfarande varm. I blodet.
Men inte i hjärtat...inte i hela hjärtat.
Så...är det.
Jennifers mamma, Tisdag, 7.
December 2004 23:12
Rättelse.
Poemet är utlånat av Maddis mamma
M, Tisdag, 7. December 2004 18:11
Poem "I lost my child today"
I Lost My Child Today
People came to weep and cry,
As I just sat and stared dry eyed.
They struggled to find words to say
To try to take the pain away
I walked the floor in disbelief
I lost my child today.
I lost my child last month
Most of the people went away
Some still call and some still stay.
I want to wake up from this dream
This cant be real! I want to scream
Yet everything is locked inside
God help me, I just want to die
I lost my child last month.
I lost my child last year
Now people who had been, have gone
I sit and struggle all day long
To bear the pain so deep inside
And now my friends just question "Why?"
"Why does this mother not move on?
Just sits and sings the same old song,
Good Heavens it has been so long"
I lost my child last year.
Time has not moved on for me
The numbness it has disappeared.
My eyes have shed so many tears.
I see the look upon your face
"You must move on and leave this place".
Yet I am trapped right here in time
The songs the same, as is the rhyme
I lost my child ….TODAY.
Author Unknown
Maggis mamma, Tisdag, 7. December
2004 18:09
När flöjten tystnade
Handen som alltid höll min, försvann om natten, och en tystnad förblev.
Hela helheten blev halv, och dagarna som natt blev gråa och kalla.
Till den floden under ditt fönster har jag bidragit med en sjö, av min sorg och
min längtan, för förlåtelse och förstånd.
I sinnet har jag drivits till galenskap och hungrat för den dåtid, flytandes på
ett nuet utan räckhåll av någon framtid.
Famnen som alltid höll om mig, försvann en morgon och lät aldrig dagen gry.
Hela hjärtat föll i spillror, och allt därefter blev meninslöst och trist.
Långa dagarna tänker jag inte på det, ändå somnar jag inte. Sömnlös ligger jag
vaken, frusen och drunknande i en kal säng av minnen.
/ Carla-Joyce Dengo /
L, Måndag, 6. December 2004 17:56
Mörkret tätnar i advent
och vårt andra ljus blir tänt.
Gud bevare dem som gråter.
Låt dem le och leka åter.
Åh, min älskling. Hur gör man för att le och leka åter ? Utan dig, utan dig.
Tänder mitt ljus och hoppas du är i ständig värme, att du kan le , att du kan
skratta... mycket .. Din mördare önskar jag inget ljus, inget skratt, aldrig
mamma, Söndag, 5. December 2004
11:49
Micke, min Micke,
Om en stund på väg till Vendelas begravning. I kyrkan där din kista stod.
Utanför, nära finns din grav..
Åh, min älskling.. är detta sant ?
mamma, Fredag, 3. December 2004
10:53
Älskade Micke.
Dag läggs till dag och du är inte här.. och ändå alltid.. Just nu väntar jag på
nattpersonalen, sista mötet med dem före jul, kvällen blir sen. Så också igår
när jag var ute med våra vikarier.Vi åt och drack gott och hade det bra
tillsammans.För några stunder då och då lättade det lite kring hjärtat.Men så
såg jag någon som liknade dig och då gjorde det så ont, så ont så ont.
I tisdags började jag min vidareutbildning. Kommer ihåg när jag gick en av
kurserna på Karolinska institutet och hade svårt att gå efter en operation. Du
körde mig varje måndag under en termin och som vi pratade,Åh, min älskling så
många goda minnen du lämnat efter dig och så gränslöst mycket saknad.
I morgon är det Vendelas begravning.. helt overkligt.. också hon borta.
Men nu min älskling ska jag ordna så att de som kommer hit ikväll känner sig
välkomna. Vilket de också är.Och så har snart också den kvällen gått.
Älskar dig så!
mamma, Torsdag, 2. December 2004
17:02
