Kärleksband
Starkare än döden
är kärleken, du vet
följer dig där borta
i din evighet

Över tysta vatten
till ett okänt land
efter dig jag sänder
kärleksevigt band

Till din nya hemvist
sträcker bandet sig
ger dig av min värme
skyddar, värnar dig

Ser dig gör jag inte
känner dig ändå
kärleksbandet håller
att varandra nå

Som en länk emellan
våra världar ju
kärleken sig lägger
i det tillsammans nu

mamma, Lördag, 31. December 2005 22:56

Om glädje och sorg - 

Er glädje är er sorg oförställd. 
Och samma brunn som ert skratt stiger ur 
har ofta varit fylld med era tårar. 
Och hur kan det vara annorlunda? 
Ju djupare sorger gräver i er själ, 
desto mer glädje förmår ni rymma. 
Är inte den bägare, som innehåller ert vin,
samma bägare som bränts i krukmakarens ugn? 
Och är inte lutan, som skänker själen tröst,
av samma trä som urholkats av kniven? 

När ni fylls av glädje, skåda då djupt i era hjärtan, 
och ni skall finna att det är endast det, 
som skänkt er sorg, som skänker er glädje. 
Och när ni fylls av sorg, skåda då på nytt i era hjärtan, 
och ni skall se att ni i sanning gråter 
över det som varit er till glädje.

Somliga av er säger: "Glädjen är större än sorgen", 
och andra säger: "Nej sorgen är större". 
Men jag säger er, att de är oskiljaktiga. 
De kommer tillsammans, 
och när en av dem sitter ensam med er vid ert bord, 
minns då att den andre sover i er säng. 

Likt vågskålar är ni förenade 
er sorg och er glädje. 
Endast när ni är tomma, är ni stilla och i jämvikt. 
När skattmästaren lyfter er 
för att väga sitt guld och sitt silver, 
då skall också er glädje eller er sorg stiga eller falla."

/ Kahlil Gibran /

L, Lördag, 31. December 2005 15:56

Kraft till Dig och de Dina, kara Marianne.

Jennifers mamma, Lördag, 31. December 2005 12:41

Älskade Micke.
Nyårsafton. Snart nytt år utan dig, utan dig. Tänker på alla som vandrat iväg till landet längre bort det här året. Några av dem satt jag med intill sista andetaget, andra lämnade mig ovetandes. Alla så saknade. 

Lise, den heta, starka med oändlig livsvilja, låg där så kvävd på sitt köksgolv. Lilla Ann som aldrig vaknade ur narkosen, den som bara var lätt under en tandingrepp och ändå så bara försvann hon och med henne alla kramar och hemligheter. Farbror Sven Erik, gammal och trött och nu i ro. Min älskade, älskade moster Gullan. Aldrig mer hennes långskorpor eller hemvirkade tossor. Vendela, tänkt så mycket på henne nu under julen, hon som älskade att pyssla och pynta. Aldrig mer det. Margareta. så mörkt det är i hennes fönster, hon som brukade vara den första här på gården att få adventsfint. Lisbeth som kämpade så mot sin cancer. Som så gärna ville hinna bli mormor. Så blev det inte. Christian som också han förlorade kampen mot cancer. Sin lillasyster fick han inte möta.26 år här på joden fick han. Anders, stor och stark inför oss andra men svag inför sig själv och orkade så inte mer. 

Min älskling så många borta. Inget vet vi om morgondagen, vem som då ska lämna. Eller komma. Inför året som kommer ber jag om kraft att ta vara på och glädjas åt alla våra kära som ännu finns kvar.

mamma, Lördag, 31. December 2005 10:40

Högtiderna är svårast när man saknar en nära anhörig. Många av oss har varit i den situationen. Livet på jorden är ju tidsbegränsat. 

Önskar er alla ett riktigt Gott Nytt År 2006 med förhoppning om att livet kommer att kännas lite lättare och att de mörka stunderna blir färre. 

Tankar till hela familjen!

Agneta, Lördag, 31. December 2005 09:35

Det går aldrig att gå runt omkring
då sorgen möter oss på vägen,
bara rakt igenom, rakt igenom.
Detta är den enkla visdom
som jag vill lägga i din hand.

Och innerst inne 
vill kanske sorgen oss bara väl,
på sitt sätt fast vi har så svårt att förstå.

Jag tror att den vill bana väg för glädjen.
Bortom natten finns alltid en dag,
bortom molnen finns alltid en sol,
bortom smärtan finns alltid en fröjd .

Det går aldrig att gå runt omkring, 
bara rakt igenom, rakt igenom.

Birger Franzen

R.I.P, Torsdag, 29. December 2005 08:55

Älskade Micke.
Snö i dag. Alla de små blir nog glada över det och vi med dem. Din grav är täckt och tyst.. Senare under dagen ska jag till .. fortfarande bakom stängda dörrar. Men hoppet finns. Måste finnas.
Saknar dig så obeskrivligt
Längtar dig i varje andetag

mamma, Torsdag, 29. December 2005 08:07

Massor av kramar till er alla.

Anzo, Måndag, 26. December 2005 11:31

Som i en dröm blev kroppen lätt
och jag svävade mot skyn jag fick vingar
stora berg blev gula av guld
och inunder glänste havet som ett silverfat
och träden blev blommor och fåglar blev till bin
och månen lyste grann och fin
som i en dröm, min fantasi

Som i en dröm blev vattnet vin
och blå druvor växte vilt nära skogen
på små träd som glittra av ljus
växte stora röda smultron in vid vägens kant
och när jag drack honung som rann längs trädens bark
fick kroppen kraft och jag blev stark
som i en dröm, min fantasi


/ T Gärdestad /

L, Söndag, 25. December 2005 18:02

önskar dig en fortsatt fridfull och förhoppningsvis en lugn jul. dagen i går var mycket jobbig. överallt stod det ljus tända för våra älskade barn. varm kram från marie-anne mamma till marcus 82-02 alltid älskad alltid saknad

marie-anne, Söndag, 25. December 2005 12:49

Karleksfyllda kramar; denna jul; nar stolarna star tomma, Kara Marianne,och Din familj,kara,kara ni...

jennifers mamma, Söndag, 25. December 2005 12:43

TT 10:50 
-Julnatt med våld och misshandel
Efter en julafton och julnatt med ovanligt många grova våldsbrott vårdas två män i 20-årsåldern för livshotande skador. Ett tiotal andra har knivskurits och misshandlats allvarligt - 

Lär vi människor då aldrig något ..

mamma, Söndag, 25. December 2005 12:36

The ones who mean 
the most to us 
are sometimes far away. 

But still, they're close 
in heart and thought 
on days like Christmas Day.

Ingrid, Söndag, 25. December 2005 10:26

Älskade Micke.
Tidg juldagsmorgon. Vaknar, som alltid, med dig i tankarna. Julafton kom och julafton gick. Många tårar av glädje och många av sorg. Som livet numera är, Glädjen över den kärlek som omsluter mig från de vi har kvar.. och de som kommit efter att du tvingats lämna oss. 
Sorgen över det förlorade. Sorgen över plågan hos..ja, du vet.

mamma, Söndag, 25. December 2005 07:39

Älskade Micke.
Julaftonsmorgon. Tänker på hur det var när ni var små. Hur fyra strumpor tömdes, hur paketen lockade i stora julklappskorgen. Hur allt här hemma var städat och pyntat och ptecis så juligt som ni ville ha det.

Nu.. ingenting har jag fått ut från stora julskåpet i år. Utom adventsstakarna. Till annandagen får det väl bli för då kommer de små hit och de ska ha allt det barn har rätt till. I deras glädje kommer kanske min.

Men idag, ett ljus tänt och många tankar. Om en stund till din grav. Tänker på dig, tänker på Kenny , tänker på vår lilla nu bakom stämgda dörrar. I år blir det fler stolar tomma. En sån jul..

mamma, Lördag, 24. December 2005 08:27

Många, många tankar såhär dagen innan julafton. Dessa storhelger som kommer och går.. Ännu fler dagar, veckor, månader, år..läggs på varandra utan att man förstår att hur det har gått till.

Så saknade är ni våra söner.

Kram Tuija, Matias mamma

Tuija, Fredag, 23. December 2005 20:37

Sorg i juletid

Tyst och mörk decembernatt
förr i julefrid
nu i saknad smärtsamt svart
i synes evig tid

Änglar sjöngo högt en gång
om barnet som var fött
kvider jag min egen sång
Sonen min har dött !

Herdar sökte stjärnan klar
fann den så till sist
famlar jag blint vägen dit
ljuset här jag mist

Gud som gav åt världens folk
värme ,hopp och tro
hjälp mig nu att stilla mig
i sorgen finna ro

Hjälp mig i decembernatt
orka hålla ut
våga bida till den stund
väntan tagit slut

Värm min son i juletid
håll honom hos dig nu
från min famn han rycktes bort
Tag hand om honom, du!

mamma

mamma, Fredag, 23. December 2005 18:17

Så mycket jag vill tacka för,
så lite jag förstår.
Men hjärtats bön som ingen hör
högt ovan stjärnor når,
då sker det: där och här blir ett
och inget skiljer mer.
Vad ingen hört, vad ingen sett
nu själen hör och ser.

~Atle Burman~

NN, Fredag, 23. December 2005 17:47

GOD JUL

Kjære Micke, bare en liten julehilsen til deg og din familie.
Det er en tung tid for oss som har mistet ett barn, håper og tror at dere er med oss, at du er med de som savner deg så,sender de styrke og varme når julefreden senker seg over de tusen hjem.
God jul til dere alle.

Varme juleklemmer fra alle oss her i skogen.

Mary-Ann,mamman til Aleksander, Fredag, 23. December 2005 10:22

Sänder er hälsningar och hoppas ni får en fridfull jul. Så tungt det är utan våra söner. Hoppas att de har en skön jul där de är.

Många tanker till dej och de dina

Lotta, Henriks mamma, Torsdag, 22. December 2005 21:47

Kära Micke...
Önskar jag kunde önska dig en God Jul o ett gott Nytt år...istället får jag sända mina hälsningar till din kära familj..du son o bror, som är så ofattbart saknad...Allt gott önskar jag er...Kramar Maggan

Margareta, Torsdag, 22. December 2005 21:39

Önskar er alla i familjen en fridfull jul.

Det finns ett hem långt bortom sorgens hemland
Vad här vi tror, skall där bli uppenbart
och den som här stått ut i mörka dagar
skall lyftas upp i ljus som strålar klart

Där får till sist vi svar på alla frågor
vi blickar in i Guds mysterium
och efter ensamhet och död vi lever
i hans gemenskap bortom tid och rum 

Där finns ett land av frid som änglar känner
Där leker vi som glada barn en gång
på paradisisk mark med alla helgon
och prisar Herren med vår nya sång

Britt G Hallqvist

Ingegerd, Onsdag, 21. December 2005 09:01

Micke:Tittar förbi och lämnar min hälsning till dig och till Marianne.
Snart är det jul, det är många som älskar dig och saknar dig så som jag saknar min älskade Edwin. Till din familj skickar jag den varmaste julhälsning. 
Felíz Navidad!

Imelda

Imelda Askfors, Måndag, 19. December 2005 17:39

Älskade Micke

Gjort så fint jag kunde på din grav idag. Solen värmde lite. Helt tyst var det var..ingenstans kände jag dig. Kanske var du hos.. som vi alla i tankarna är nu. 

Gick så hemåt med trötta ben och tom i sinnet. Förbi posten att hämta några paket.

Just nu öppnat det ena och tårarna rinner. Känner mig så värmd och omsluten av Jennifers mammas kärlek. 
Ljusen i dina färger,alla ljusen.I kväll ska jag tända ett av de i guld.

Och det andra, allt det andra. Tar med mig något av det till de små om en stund. Tillsammans ska vi värmas av att det finns den som tröstar tröstaren.

mamma, Lördag, 17. December 2005 13:50

All i want for Christmas"

Take back holly and mistletoe
Silver bells on a string
If i wrote a letter to Santa Claus
I would ask for just one thing

I don´t need sleigh rides in the snow
I don´t want a Christmas that´s blue
Take back the tinsel, stockings and bows
´Cuz all i want for Christmas is you

I don´t need expensive things
They don´t matter to me
What I want can´t be found
Underneath the Cristmas tree

You are the angel that tops my tree
You are my dream come true
Santa can´t bring me what i need
´Cuz all i want for Christmas i you

I dont need expensive things
They dont matters to me
What I want can´t be found
Underneath the Christmas tree

You are the angel that tops my tree
You are my dream come true
Santa can´t bring me wath I need
Cuz all I want for Christmas is you

L, Fredag, 16. December 2005 10:56

och tiden står isfruset stilla..

mamma, Torsdag, 15. December 2005 07:53

Kjære Micke.

Tredje søndag i advent og jeg har tent tre lys, tre lys for lengsel, håp og glede. De symboliserer lengselen vi har etter dere engler som ikke lenger er her sammen med oss, håp om at vi en vakker dag vil sees igjen og gleden over alle de minner dere ga. 

"Så tenner vi tre lys i kveld 
for lengsel, håp og glede.
De står og skinner for seg selv 
og oss som er tilstede.
Så tenner vi tre lys i kveld
for lengsel håp og glede."

Varme klemmer fra alle oss her oppe i skogen.

Mary-Ann,mamman til Aleksander, Söndag, 11. December 2005 21:29

Åh, Micke om du vore här nu.
Du behövs så väl..

mamma, Söndag, 11. December 2005 08:57

When i feel low
you help me to grow
so high my fingers pierce
holes in the sky
like towers so tall
they easily fall
and I´ve never learned
how to fly


When you´re around
you´re a love song to sing
and a star in the sky
with the moon on your wings
but believe me, darlin´you´re more
when you close the door

/ T Gärdestad /

L, Lördag, 10. December 2005 09:59

Kära L.
Tror jag vet vem du är och tror också att jag kan svara på din fråga. 
Använd min e-adress så möts vi där.
Kram

Marianne, Onsdag, 7. December 2005 14:48

Marianne! Har gått med din dikt i huvudet och dammtrasan i hand idag.Nu kommer den 5:e julen och det är lika tungt.Grått ute och inne! Det är dax för dikten igen, tänkte en stund (men bara för mig själv,så grym är jag inte)att man kanske skulle skicka den som julkort??!
Har försökt komma in på Vimil`s sida men får meddelande att jag inte har åtkomst till den?Var länge sedan jag var där ,vet du om något har ändrats?? Kramar i decembermörkret L
(Vi mailade ett par ggr för några år sedan.)

L, Onsdag, 7. December 2005 14:16

Älskade Micke.
Så länge sedan sista kramen nu
Saknar dig obeskrivligt
Mitt hjärta kvider efter dig

mamma, Onsdag, 7. December 2005 10:00

När livet tar ifrån oss det vackraste vi har då finns så många frågor vi önskar fick ett svar Vem bestämmer när någons tid gått ut? Vem bestämmer när allting ska ta slut? Vem kan ha en makt, en makt som är så stor? 

Det bor ett svar i mitt hjärta och det svaret är att du var alltför vacker, för vacker för att finnas här Din kärlek behövdes i ett annat land Jag blev lämnad ensam Kvar på ödslig strand Men när min tid här på jorden har nått sitt eviga slut Då får jag åter hålla om dig 

Jag räknar var minut Där ängarna är fulla av viol och förgätmigej Där kommer jag att landa 
Där väntar du på mig

L, Måndag, 5. December 2005 06:56

Kara Marianne,

Allt som hander har verkligen en mening. Vet du, jag minns din son.
Jag var 27 ar, gravid med mitt forsta barn, vi bodde pa Sodermalm, min man 
och jag. Det var sommaren 2001. Jag skulle foda i oktober och eftersom jag 
hade lite problem med kroppen mot slutet av graviditeten sa lag jag mest 
hemma och vilade i svalkan. Ute var det varmt minns jag. Min man var jamngammal med 
din son, han var ocksa 29. Ibland brukade han ga ut pa krogen med sina 
kollegor och jag var alltid orolig for honom, sa alltid till honom att vara 
forsiktig darute och inte komma hem sa sent. Jag var ganska orolig och 
nervos av mig nar jag vantade vart forsta barn, radd for att nagot skulle 
handa som jag inte skulle kunna klara av. Sa en dag fick jag hora att en ung 
man hade blivit knivskuren till dods pa en krog i narheten. Jag sa till min 
man att nu far du sa lov och stanna hemma med mig sa att det inte hander dig 
nagot.
Nar ditt mail kom sa kande jag igen ditt namn direkt. Jag kunde inte 
just da placera det sa jag ringde min mamma och kollade med henne men under 
tiden vi pratade sa borjade jag minnas. Det gar som en rysning igenom mig 
just nu. Jag sitter har, 4 ar senare, och skriver till mamman till den unge 
man som misste sitt liv bara nagra kvarter ifran oss, en handelse som har 
legat sparad nagonstans i min hjarna. Det ar ibland som om det gar en rod 
trad genom vissa saker i livet och tar man ett steg bort kan man se ett 
storre samband mellan olika handelser. Just nu kanns det som om det ar vara 
saknade som for oss samman. Jag misste en god vaninna och arbetskamrat vid 
Allhelgona for 6 ar sedan. Det var tanken pa henne som fick mig att ga in pa 
x sida. Och sa sag du mitt meddelande dar och skrev till mig. Och 
jag minns din son och det som hande honom. Jag ser det som att min vaninna 
Maria som blev mordad, har lett mig vidare till x, som har lett mig 
vidare till Mikael. Kanske ar de alla tre tillsammans pa samma stalle nu, 
kanske kan de styra handelser darifran de ar. Du kanske tycker detta later 
riktigt konstigt men jag ar helt overtygad om att ingen av dem ar borta for 
alltid. De finns dar, vi kanske inte kan se dem, men tro mig, de finns och 
de kan sakert se oss.


Kram Sanna

Sanna S, Söndag, 4. December 2005 18:52

PLUTSELIG. I DESEMBER

Plutselig. I desember. Jeg står til knes i sne.
Snakker til deg og får ikke svar. Du tier.
Elskede, så er det altså hendt. Hele livet vårt,
smilet, tårene og motet. Symaskinen din
og alle arbeidsnettene. Reisene våre tilslutt:
-under sneen. Under den brune kransen.

Alt gikk så fort. To stirrende øyne. Ord
jeg ikke forsto, som du gjentok og gjentok.
Og plutselig ingenting mer. Du sov.
Og nå ligger de her. Alle dagene, sommernettene.
druene i Valladolid, solnedgangene i Nemi
-under sneen. Under den brune kransen.

Lynsnart som når en bryter slås av
blir alle billedsporene bak øyet tonet ned,
visket ut av livets tavle. Eller blir de ikke?
Den nye kjolen din, ansiktet mitt og trappen vår
og alt du bar til huset. Er det borte
-under sneen. Under den brune kransen.

Kjæreste venn, hvor er vår glede nu,
de gode hendene, det unge smilet,
hårets lyskrans over pannen din, ditt mot
og dette overskudd av liv og håp?
-Under sneen. Under den brune kransen.

Kamerat bak døden. Ta meg ned til deg.
Side ved side. La oss se det ukjente.
Her er så ødslig nu og tiden mørkner.
Ordene blir så få og ingen hører mer.
Kjæreste, du som sover. Evrydike.
-Under sneen. Under den brune kransen

Rolf Jacobsen

RJ, Lördag, 3. December 2005 21:17

Älskade Micke
Fyra år och tre månader idag. Saknar dig så djupt.Trodde att saknaden skulle minska med tiden men så är det inte.
Den bara växer och växer.Så länge sedan sista kramen nu. Och snön faller..

mamma, Torsdag, 1. December 2005 18:22