Jag vill finnas så som vinden
- den viskar tysta svar
och smeker dig om kinden
när ständigt runt den far

NN, Söndag, 29. Maj 2005 10:12

Älskade Micke. 
Mors dag och du är inte här. Mitt sinne är förblindat av vrede, vrede..över honom som tog ditt liv.Ni kände inte varandra, du såg honom inte, fick ingen möjlighet att försöka försvara sig. Kanske är han just idag på permission på väg till sin mamma..på mors dag..


Tungt faller hägg

Blad i aska över anstaltsmur
Doft av blod i mördarcell

Hägg faller tungt
Tungt faller hägg

( skrivet efter att ha fått ett brev från fängelset )

mamma, Söndag, 29. Maj 2005 08:32

They say that memories are golden
well maybe that is true
I never wanted memories
I only wanted You

A million times I needed You
a million times I cried
If love alone could have saved You
You never would have died

In life I loved You dearly
in death I love You still
In my heart You hold a place
no one ever could fill

If tears could build a stairway
and heartaches make a lane
I´d walk the path to heaven
and bring You back again

/ okänd /

L, Lördag, 28. Maj 2005 18:00

Och din grav var som ett blomserhav. Vår allra minste plockade maskrosor och kom nedför backen med dem för att sätta dem hos dig där han tyckte det blev som finast.Den synen glömmer jag aldrig, aldrig. 
De smås händer när de höll i bandet till din stora skimrande ballong.Så såg vi alla hur de flög högt, högt upp.långt upp, långt bort till landet längre bort. Fångade du den min älskling.Gjorde du det ?

mamma, Torsdag, 26. Maj 2005 08:18

Tittar in och lämnar en vårhälsning till er.

Lotta, Onsdag, 25. Maj 2005 22:42

Hej Marianne.

Våra pojkars "dagar" avlöser varandra.
Mitt och Anitas innerliga tack för dina värmande ord igår.

Självfallet går våra tankar till dig och Micke och hela din familj, särskilt 
en dag som denna.
Mina tankar har, både igår och idag, många gånger, gått till dig och Micke. 
Vi tänder ett ljus ikväll för både Micke och Svante.

Man kan ju tycka att tiden och åren skulle få oss att känna annorlunda efter 
några år, men jag tror inte att man då mäter med rätt måttstock...
Vi mäter i kärlek, saknad och längtan... och då är inte tiden så relevant. 
Tiden påverkar inte saknaden.

Många frågar hur man bearbetar sorgen, men jag tror att det är sorgen som 
bearbetar mig!

De allra varmaste kramarna
OLLE

Olle Bergman, Onsdag, 25. Maj 2005 07:11

Tänker på dig extra mycket idag.
Kram Lotta

Lotta, Tisdag, 24. Maj 2005 23:29

De allra innerligaste tankar till er idag...Kramar så många..Maggan

Margareta, Tisdag, 24. Maj 2005 20:58

Rättelse :Jag stavade fel.
Gåvodikten är från Mary-Ann, Aleksanders mamma.

Marianne, Tisdag, 24. Maj 2005 20:54

Til minne om en sønn

Jeg lånte dere to en stund et barn jeg har, sa Gud.

Hold av ham mens han er på jord og gråt når han får bud om reisen hit til meg igjen!

Det kan gå tyve år, seks eller syv,
men til det skjer, la ham få gode kår!

Han bringer smil og glede med, og blir hans opphold kort,så lever minnene som sol og puster sorgen bort.

Han kan ikke få bli for godt, på jord kan ingen bli,men han har litt å lære der, før turen er forbi.jeg så rundt hele jorden etter en lærer god,og fremst blant kvinner og blant menn, der så jeg dere to.

Vil dere gi all kjærlighet til denne lille vennog ikke hate meg når jeg skal ta ham hjem igjen?

Jeg syntes jeg hørte dem si: Skje din vilje, Herre kjær!

Vi gleder oss til barnet ditt om sorgen enn blir svær.

Vi gir ham ly og kjærlighet den tid du, Herre; vil.

Og kaller englene på ham for noen tenker så,skal vi stå rak i sorgens stund, og prøve å forstå.

gåva av Mari Anne, Tisdag, 24. Maj 2005 19:48

GRATULERER MED DAGEN MICKE!

Sender deg en varm hilsen med gratulasjoner på fødselsdagen din. Håper du har en fin dag sammen med de andre englene der i himmelens land.
Du skulle jo ha vært her hos de som savner deg så....

Varme klemmer fra Mary-Ann, mamman til Aleksander "Spencer"

Mary-Ann,mamman til Aleksander, Tisdag, 24. Maj 2005 19:12

Född 1972 05 24 kl.09.46. 
Gosse Miguel Valladolid

Så står det i min lilla gröna bok, min älskling. Den jag fick på sjukhuset efter att du äntligen kommit till oss. De fick hjälpa dig ut för du verkade vilja stanna kvar i skyddet hos mig. Din storasyster och din lillebror hade så bråttom att möta världen.Din lillasyster fick inte välja. Men du, du höll dig kvar och vi fick vår extra tid tillsammans. 

Så var du då där hos oss. så underbart fin.
Mörkt hår, mörka ögon. 
52 cm, 3.750g.
Helt ljuvlig.

Du föddes i hänryckningens tid, i försommarens alla löften. Du lämnade i högsommartid, långt innan löven fallit från träden.

I 29 år fick vi behålla dig. 29 födelsedagar med dig. Nu den fjärde där du fattas vid ditt födelsedagsbord .. och ändå med, alltid med,

Och min älskling din dödstund blev i tid densamma som din födelsestund. 
09.46 kom du, omvandlat i nuvarande sommartid 08.46... då du lämnade. Tvingades att lämna av en mördares kniv. Eller lämnade för att det var så dags ?

Min älskling, min älskling.

mamma, Tisdag, 24. Maj 2005 08:18

Älskade Micke.
Så är din nyckel tillbaka. Utlånad sedan länge men nu lagd i din plånbok där du brukade ha den. Använd så många gånger men nu inte mer. Saknar dig oändligt.

mamma, Söndag, 22. Maj 2005 20:33

Om dig 

Timmen var slagen hoppet tog slut 
& här i mörkret 
vill jag bara fortsätta att drömma 
Fortsätta att drömma om dig 

Vinden var stilla ljuset blev starkt 
Allting blev ett hur inom dig 
Allt vi lekte blev vad jag känner 
Allt vi lekte blev vad jag känner 
Om dig 

Om dig om dig om dig om dig om dig 

Du var bortom all hjälp 
Du var bortom all hjälp 
& ingen såg dig gå 

Blomman har vissnat 
Själen har flytt 
Men jag kommer aldrig att glömma 
Jag vill fortsätta drömma om dig 
/ Tomas Di Leva /

L, Söndag, 22. Maj 2005 08:19

Kära du...snart din sons 33-årsdag..din vackra son...och jag fattar inte..hur kan man göra så...Jag kan känna din bottenlösa sorg...aldrig går den över..
Alla mina tankar går till er som tvingas leva med detta sår..
Jag vill omfamna dig..Mickes syskon o syskonbarn...Måtte ni alla få kraft att uthärda detta ofattbara...* Kram* Maggan

Margareta, Lördag, 21. Maj 2005 21:59

Tack för dina omtankar kära!
Snart är det Mickes födelsedag.
Dagarna och åren går.
Ett rum av längtan finns alltid
inom oss som mist barn.
Massor av tankar och hälsningar!
Mari-Ann

Mari-Ann, Lördag, 21. Maj 2005 10:36

En efter en, försvinner de.
Våra kära.
Varligt, varligt, lägger jag mina armar om Dig, Marianne. Och håller om Dig.
Länge.
Och gråten, är också min, när Du gråter.
Så har det blivit, och så är det.

Jennifers mamma, Torsdag, 19. Maj 2005 20:40

Älskade Micke.
Så är också moster Gullan borta. Min älaskingsmoster, mitt hjärta. Aldrig mer hennes hemvirkade tossor, hennes skorpor i den vackra burken, hennes omtanke, hennes kärlek. Det känns så tomt.

När hon var som sjukast förra gången drömde någon- eller såg - att du sa; oroa er inte, jag tar emot henne. Hoppas det blev så.Hoppas ni är tillsammans. Där i landet längre bort om vilket vi inget vet.

mamma, Onsdag, 18. Maj 2005 09:08

Jag lyfter mitt huvud i vinden
O vind, du min broder broder
mitt hjärta som brinner
i hemlös stolthet
fyller du häftigt med närmast glädje
och sedan går du bort.

Vart går du, min broder?

E Lindegren

R.I. P, Tisdag, 17. Maj 2005 07:34

Kjære Micke.

Vil bare sende deg en liten hilsen med ønske om at du har det bra der du nå er.
Jeg har sittet og lest litt på din minneside, i din gjestebok, lest hva din mamma skriver, både til og om deg, og jeg kjenner meg så godt igjen...

Send din mamma og de andre som savner deg så varme tanker og styrke til å fortsette. 

Varme klemmer og tanker fra Mary-Ann, mamman til Aleksander "Spencer"

Mary-Ann, mamman til Aleksande, Måndag, 16. Maj 2005 22:31

Vänner.
Ni som läser det här och kanske väntar några ord privat från mig : 
Min utgående e-post fungerar inte. 
Har inte glömt er. Förhoppningsvis hörs vi inom kort.
Tills dess, allt gott... så gott det går..

Marianne, Måndag, 16. Maj 2005 20:42

Älskade Micke.
De första raderna på min nya dator till dig, till dig.. Din lillebror har hjälpt mig med installationen. Du vet ju hur det är med min tekniska obegåvning. Som du skrattat åt det många gånger. Skratt i kärlek och i retsamhet. Så jag saknar dina skratt !

Det är som det alltid har varit här hos oss.Vi hjälper varandra med det vi förmår. Du gav också så mycket och fick väl en del tillbaka. Men när du som bäst behövde oss kunde vi inget göra, inget alls..

mamma, Söndag, 15. Maj 2005 20:12

Sorg och vemod, längtan och sakand.. Sorgen som för alltid är med oss.

Älskade, älskade söner - varför fick ni inta stanna kvar?

Säg, visst har ni det bra i er himmel, säg visst ser ni oss?

Längtar, suckar, vemod, trasig, kärleken till Matias stor, stor, värker, rister och brister än en gång..Gång på gång...

Kram Tuija

Tuija, Lördag, 14. Maj 2005 21:22

Kära L,
Så vackra texter Du skriver,
och säkert vill förmedla till oss.
Jag tar dem till mig.
Kära Mickes familj, vilken kärlek,
vilken styrka...Ni ger.
Så... Micke, alla vill på sitt sätt, 
ge kärlek... visst är det så.
Kärleken, är stark. Mycket starkare än ondskan.Så måste vi tro. Men..

Jennifers mamma, Torsdag, 12. Maj 2005 22:28

"Kom var mig nära, fast du inte är här! Tänk på mig var du än är.
Men jag kan känna att i luften där finns du,- den som jag andas just nu..

Jag blundar och jag ser, en bild av den du var, bevarad i mitt hjärta
Och du finns här - här hos mig nu, min oro finns ej längre kvar.

Kom var nära fast du inte är här. Tänk på mig var du än är.
Men jag kan känna att i luften där finns du, - den som jag andas just nu

Över stjärnetak och bortom tid och rum, där väntar du på mig.

Kom var min nära fast du är inte här, tänk på mig var du än är.
Men jag kan känna att i luften där finns du, - den som jag andas just nu.

Kom var mig nära, i luften finns du, kom var mig nära just nu.."

L, Torsdag, 12. Maj 2005 20:11

Hej pa er alla. Ville bara skicka ett medelande och saga att jag tanker pa er och Micke like ofta som vanligt. Befinner mig nu mera i England, och kommer att bli har(ber om ursakt for avsaknad av prickar) ett tag framover.
Min mamma som varit sjuk i cancer ett tag nu verkar som ett mirakel vara pa battringsvagen, i alla fall som det ser ut nu. Onskar att ni alla far en"bra" sommar...tanker pa er och Micke. skot om er!

Martin, Torsdag, 12. Maj 2005 16:05

Älskade Micke.
Tidig morgon i tidig maj. Går här hemma och börjar samla ihop mig för arbetsdagen som blir lång, väldigt lång.

Vattnar blommorna.Dina som var små plantor som present från mig till din nyköpta lägenhet är så stora nu.En av dem satte jag nyss i den golvurnan som du tyckte så mycket om. Så har tiden gått..och ändå inte.

I skogsbacken här utanför köksfönstret , där ni lekte som små, blommor påskliljorna och snart, under plommonträden, kommer förgätmigej. För-gät-mig-ej ..glöm-mig-inte..

Fåglar i mängder är här som vanligt. Gräset bär skimrande regndroppar.Himlen börjar öppna sig för sol att värma. Värma allt det återuppväckta. Men vad kan värma ett fruset mammahjärta.

Plockar, pysslar, ser och ändå inte. Gläds åt varje liten blomma, varje fågeldrill. Ändå, vedmodet i mig, sorgen, all längtan finns där hela, hela Så nu också i tidig morgon i tidig maj..

mamma, Tisdag, 10. Maj 2005 06:24

Snart bröt du upp
snart drog du bort
En flyktig gäst
ditt liv blev kort
En vår som blott i blomning gick
En gryning som ej dagas fick

/ 584 /

L, Söndag, 8. Maj 2005 10:28

COGITO ERGO SUM

En slända lever blott en dag.
Jag lever något längre, jag.

Vem tippar tid som förestår:
Kanhända blir jag hundra år!

Men lika naken som jag kom
till varat ska jag vända om.

Till vad?- Till det som inte är.
Ack, många vänner har jag där.

Dock vet jag inte hur det blev
för dem.De skriver inga brev.

Betynger inga låda gul
ej ens till nyår eller jul.

De döda tiger med sin död.
Vi håller upp vårt liv som stöd.

Jag ser en lam- han sitter still
och tänker alltså är jag till.

Men sländan då- sen frågar jag,
som blott är till en enda dag:

hon tänker ej- Kanhända finns 
hon endast i mitt ögas lins?

Nils Ferlin


Jag önskar jag- att jag hade ,
fått språkat med Nils.
En dag.
Men han finns, kanske i himlen han.

Han har ju redan skrivit vad jag känner,
visst kan det tänkas, löjligt.

Jennifers mamma.

LÖJLIGT-

Löjligt det där att jag fryser
varhelst jag ser mej omkring.
Man borde ju inte ängslas
och våndas för ingenting.

Nils Ferlin.


Nej- idag är det inte löjligt.
Jag frös och jag våndades.
20 juni 2001.
Löjligt, tyckte många.

Nej- idag är det inte löjligt längre.

Vad jag kände.

Och -så är det för Din familj, kära Micke.
Det är inte löjligt att känna-
Sorg, och saknad.

Kramar/D

Jennifers mamma, Fredag, 6. Maj 2005 19:48

Vilken otroligt fin sida ni gjort för Micke!!!
Jag kan läsa den om och om igen.
Min Emil dog 19 år gammal. Vi har träffats på Febe. 
Marianne, hör av dig till mig om du vill. Jag vill gärna prata med dig över mailen.
Kramar till familjen Valladolid från Lena

lena fagerström, Fredag, 6. Maj 2005 19:13

Micke, min älskling.
Så är också Lisbeth borta. Kampen mot hjärntumören förlorade hon. Kanhända vann hon något muycket bättre.. vad vet jag..inget. Du vet, hon vet.. eller ?

Tänker på alla de gånger vi pratade om er,våra barn.Om hur det skulle bli för er,om vad vi själva ville med livet. Inget visste vi om det som skulle komma. Aldrig hade vi kunnat föreställa oss det ohyggliga som skulle störta sig över oss. 
Åh, Micke. Som det blev !

mamma, Fredag, 6. Maj 2005 12:12

Kram till er alla

Anzo, Fredag, 6. Maj 2005 10:36

Åh,nej. Nej, nej.

NU SOVER SORG-

Nu sover Sorg och nu sover Skratt.
och alla stjärnor sova.
Men jag som vakar så mången natt
har ingen längtan att sova.


Jag måste vänta en sekund och se
om inte något ska hända,
om inte någonting stort vill ske
förr'n natten lupit till ända.


Nils Ferlin

Jennifers mamma, Tisdag, 3. Maj 2005 22:07

Micke, min älskling.
I dag Anders begravning här i vår kyrka. Från den gamla stentrappan ser man din plats. Och hela himlen gråter..

mamma, Tisdag, 3. Maj 2005 08:05

Marianne.
Ville bara tala om att jag tänker på dig och Micke ofta.
Är här och hälsar på nästan varje dag.
De thar blivit så, att först hälsar jag på Joakim och sen vidare in till din älskade Micke.
Denna vår sorg, som är så oerhört tung att bära.

Kramar till dig Marianne.
Mvh Lisbeth

Lisbeth Nyholm, Måndag, 2. Maj 2005 18:24

I den stora sorgens famn
Finns små ögonblick av skratt
Såsom stjärnor tittar fram
Ut ur evighetens natt

Och i solens första strålar
flyger svalorna mot skyn
För att binda sköra trådar
Tvinna trådar
Till en tross mellan oss
Så vi når varandra

I den hårda tidens brus
Finns det skrik som ingen hör
Allt försvinner i ett sus
Som när vinden sakta dör
Alla tårarna har torkat
Till kristaller på min kind

Jag har ropat allt jag orkat
Allt jag orkat
Efter dig - hör du mig
Kan vi nå varandra


I den långa vinterns spår
Trampas frusna blommor ner
Och där ensamheten går
Biter kylan alltid mer
Ändå har jag aldrig tvekat
Mellan mörker eller ljus
För när månens skära bleknat
Har allt pekat
Åt ditt håll och från mitt håll
Kan vi nå varandra

/ Ted Gärdestad /

L, Söndag, 1. Maj 2005 18:28

Första maj, sköna maj..kanske det..

Vet bara att i dag är det 3 åt och åtta månader sedan din mördare kom ikapp dig..

mamma, Söndag, 1. Maj 2005 16:15